Det var nog inte så konstigt att K hade problem att komma iväg på spåret igår. Det fanns nämligen inget spår!
Insåg idag på morgonen att jag helt enkelt släppt på honom på fel ställe. Några meter vid sidan av spåret, och sen skällde jag på honom när han drog mot spåret istället för att gå rakt fram?!
Hur klantig får man bli?
Något säger mig att gränsen är passerad.
Jag skäms.
Djupt.
(Och här skulle det ha varit en rodnande smiley, om jag bara visste hur man gjorde?)
vallterrier.com 
Som sagt: Lita ALLTID på din hund!
Rodnande smiley får man genom :*) på Blogtown, men jag misstänker att det inte blir så i WordPress. Men skulle det funka så ser du ju i alla fall hur den ser ut (och jag har hittat en ny smiley till mitt missbruk *hehe*).
Och ja, jag lever ännu, liksom övriga familjen. Ont krut förgås inte så lätt, som bekant. 😉 (EN kan väl vara tillåtet i alla fall…)
Det som ska vara det allra lättaste är ofta det svåraste – att lita på hunden.
Gissa om jag (vi) fick höra det ofta och mycket när vi tränade räddningssök 😀
Men inte något ont som inte har något gott med sig – du har lärt dig minst en sak till.
Agnetha; det funkade inte, men tack ändå.