Läs historien först INNAN du ser filmen!

En bilreklam från Storbritannien.

När de hade filmat klart upptäckte de något som rörde sig längs bilen, som en vitdimslöja. De fick senare reda på att en person hade dött ett år tidigare på exakt samma plats!

Reklamen visades aldrig på tv pga detta. Titta noga på fronten av bilen när den kommer fram bakom träden mitt i filmen. Den vita dimslöjan
passerar strax framför bilen och följer den sen en bit längs vägen… Döm själva om det är dimma, fel på filmen eller verkligen ett spöke.

Om du lyssnar noga så kan du höra kameramannen viska något om att han ser någotkonstigt mot slutet av filmen.

Bra utdelning

Om man har med sig nio pinnar från ett spår där man lagt ut åtta, ska man vara nöjd då?

Njae, jag vet inte det. Han hade fruktansvärt svårt för att komma igång och iväg idag. Det var nära att jag selade av och gick in och hämtade Spårhunden (ja, det ska vara stort S 🙂 ) i stället, men till sist fäste han på spåret och traskade iväg. Det var dessutom mycket strul i vinklarna. Men pinnarna markerade han i alla fall, och även den vi slarvade bort igår, eller om det möjligen var en ännu äldre?

*************

Idag har vi haft en snickare här och kollat på ev. altanbygge. Äntligen kanske det blir av! Efter alla dessa år. Återstår bara att se vad ”kalaset” kommer kosta… *gulp* Eftersom jag dessutom väldigt gärna vill ha lärk i stället för tryckimpregnerat virke så… Någon som har en aning om vilken priskillnad vi pratar om? Och vilket underhåll kräver lärken?

*************

Får jag presentera ett av mina toppskott jag tog när jag beskar mina pelargon-sticklingar!

.

.

.

.

.

Nähä, tydligen inte. WordPress vill tydligen inte ta emot bilder just nu.

Hur som helst så blommar den! Eller har rättare sagt; har nästan blommat över. Det är säkert inte bra egentligen. All kraft borde förmodligen ha ägnats åt att sätta rötter men jag har inte haft hjärta att ta bort blomman… Nåja, jag har sex fräscha övervintrade pellisar (röd ”bondmodell”), fyra sticklingar jag tog från dem i höstas och som jag (kors i taket) lyckats hålla liv i hela vintern, och så dessa fyra då, som jag inte riktigt vågar tro på ännu. Men den som lever får se. Och blir det en altan så kommer nog pelargonklimatet att vara bra mycket bättre där än vad jag haft tillgång till tidigare.

Virrigt värre

Igår jobbade jag hemma och en stund innan arbetsdagens slut rusade jag ut ett appellspår till K på ”när-åkern”. Jag tror det går åt rätt håll. Han kändes mer motiverad och koncentrerad igår, och smet ”bara” förbi en apport. Å andra sidan hade jag gödslat spåret med apporter… Nu fick han latex-pip i utbyte mot pinnarna och blodpudding i utbyte mot pipen. Förhoppningsvis ökade det värdet på pinnarna? Däremot var det inte helt enkelt att få tillbaks pipen mellan varven. Den är helt klart värd mer än blodpudding. 🙂

När jag höll på att packa in spårgrejorna i bilen efteråt hade jag lagt K på gräsmattan några meter från bilen. Då kom husse och Iza ut för att ge sig iväg på promenad. Husse såg mycket skeptisk ut och trodde att K skulle följa med dem när de gick iväg. – Nä, gå ni, han ligger kvar, sa jag ganska kaxigt. Och det gjorde han också, utan minsta tvekan. 🙂

Efter det bar det iväg till Elfsborgs BK för träning med K. Stundtals var han jätteduktig och stundtals var han oerhört förvirrad? Fick hjälp med lite anti-inkallningsträning idag också. Han hade dock kommit på att han kunde variera momentet på så vis att när jag sa ”sitt kvar” för att lämna honom så slängde han sig ner i ett perfekt läggande?! När jag väl fick honom att förbli sittande så skötte han sig perfekt. Inte en tendens till att starta på ”tävlingsledarens” kommando.

En budföring fick vi också till, och den var väl OK. Fick även lite kommendering i linförigheten. Största problemet där är att få till tempot i svängarna. Om jag går för fort (nädå, jag är inte alls schäferskadad…) släpar han i svängarna och om jag gör en snabb halvhalt så hinner han nästan sätta sig! Det gäller att jag på något sätt lyckas trampa mig runt hela svängen, dvs hålla fötterna i konstant rörelse men i ett långsammare tempo än på raksträckorna?! Ja det var det där med motoriken…

En platsliggning hann vi också med, samt en platsliggning med skott men då höll vi oss lite på sidan av. När jag börjar köra det momentet i grupp vill jag ha ”garanterat” skottfasta hundar som sällskap, och hur det var med det igår visste jag inte. Han brydde sig inte om skotten igår heller, och det var ju skönt.

Kvällens ”roligaste” var dock figurerna som den här klubben har utställda på planen som grupp i framåtsändande. Det kom en kille med en stor och ganska stöddig rottis. Rottisen tyckte att dessa var oerhört gräsliga och skällde ut dem efter noter med raggen på ända. Att ta sig fram och avreagera tog en bra stund. Lite senare körde jag framförgående med K genom samma grupp och han noterade knappt att de stod där utan bara knatade på. 🙂