En plats i solen

Ja det, en plats i solen alltså, är ju inte så svårt att få i dessa dagar, och jag njuter i fulla drag. Men en ”plats” i solen var även vad den lille terriern fick igår, och som han låg! Helt klart är att han är påverkad av väder och vind. Jag lade honom ensam några gånger och han låg betydligt stadigare, med mer fokus på mig, än vad han tidigare gjort. Även när jag la honom i en grupp, med fyra andra hundar, låg han betydligt lugnare och finare än vad han brukar göra och var förhållandevis koncentrerad på mig. Jag tror att även ”don’t try this at home-övningarna” från privatträningen i torsdags haft mycket god effekt. Den procentuella fördelningen på de olika faktorerna ska jag låta vara osagd, men kontentan var att det kändes riktigt bra igår.

Igår kväll var det också upptaktsmöte för sjuhäradsmästerskapet, den årliga lagtävlingen mellan klubbarna här i sjuhäradsbygden. Det krävs totalt åtta ekipage, ett i varje lydndsklass och ett i varje bruksklass. Jag är enligt reglerna överkvalificerad (!!!) för appellklass och lydnadsklass I eftersom jag tävlat officiellt i högre klasser med tidigare hund (Iza) och i de lägsta klasserna ska det vara rena nybörjarekipage. Men skam den som ger sig. 😉 Jag har satt upp oss som reserver i lägre och II:an. Vi är inte klara för någon av klasserna. Krypet saknas i lägre och rutan i II:an, men jösses … det är ju 1,5 månad kvar. 😉 Nä, skämt åsido, det finns flera väl kvalificerade och klara ekipage i båda klasserna så risken/chansen att vi behöver ställa upp är minimal. Men vi får oss en dos tävlingsmässiga träningar och skulle det krisa riktigt med sjuka hundar och förare så är det ju bättre med oss än med ingen alls. 🙂

Förutom platsen igår hann vi med lite hyfsat tävlingsmässig fjärrdirigering (sitt-ligg) med tävlingsledare. Han var lite brydd först varför det stod en människa några meter bakom honom men med tanke på att det var första gången kändes det ändå bra. Det verkar också som om han fungerar bättre med enbart muntliga kommandon. När jag börjar semaforera (man får ju använda både muntligt kommando och handtecken) såg han mest förvirrad ut.

Ikväll hade jag väldigt gärna åkt till Elfsborg och tränat platsliggning med skott, men eftersom jag kommer vara borta hela helgen insåg jag att hemmet kräver vissa livsuppehållande åtgärder. Det blev ju inte särskilt mycket gjort inomhus helgen som var, av förklarliga skäl. Det har blivit en promenad med Iza och resten av kvällen kommer alltså att ägnas åt ”pyssel”, och ett litet lydnadspass på gräsmattan med K. Krypet och rutan kanske…?