Uncategorized

Ibland lönar det sig att vänta…

Idag har jag beställt ett soffbord. Och avbeställt ett soffbord.

För dryga två veckor sedan skrev jag ju att vi beställt ett soffbord. Då var jag tämligen sur för att jag var tvungen att vänta, men nu är jag inte det längre. Det bordet var en nödlösning jämfört med det jag egentligen drömde om och såg på en möbelaffär i Skåne förra sommaren.

I söndags var vi på samma möbelaffär, och jag såg samma soffbord, och dreglade ungefär lika mycket som sist. Har alltså letat soffbord (inte speciellt aktivt, men ändå) i flera år nu, utan att hitta något jag velat ha. Förutom just detta! Det finns ju massor med snygga soffbord men inget som passar in hos oss med hänsyn till hundar som vill ligga under bordet och andra viktiga faktorer. Vid det här besöket insåg jag att möbelaffären ingår i en kedja – som även finns i den här staden. 🙂 Igår mellanlandade jag alltså där och se på sjutton – där stod ju mitt ”drömbord”.

071030a.jpg

Bild från http://www.em.com/

Eftersom soffbords-fröet redan var sått i husses hjärna var det inte så svårt att förhandla fram ett byte. 🙂 Även om detta kostar tre gånger så mycket…

Nu får jag vänta ytterligare några veckor men det är det värt!

************

På lunchen idag tog jag bilen iväg med hundarna och gick huppegupp-rundan. När vi närmar oss slutet, där skogen är som finast, står det helt plötsligt en gubbe i skogen. Detta tyckte Karlsson var oerhört onödigt och skällde ut honom efter noter. Jag trodde det var en jägare och förväntade mig halvt om halvt en utskällning tillbaka. Vi fortsatte dock närma oss och jag såg att gubben stod och ”vevade”, ungefär som om han fiskade…? Jag insåg att så inte kunde vara fallet, mitt inne bland granarna. När vi kom fram kunde jag självklart inte hålla mig utan var tvungen att fråga vad han gjorde?

– Inventerar skog.

Ridå.

Fattas bara att DEN skogen ska avverkas nu också?! Jag vet att en inventering inte nödvändigtvis behöver betyda att man ska avverka men…?

10 reaktioner till “Ibland lönar det sig att vänta…”

  1. Hm… kan det andra bordet möjligen ha varit beställt på en kedja som börjar på J? Där har nämligen vi nyss köpt ett bord som är väldigt likt ditt ”drömbord”.

  2. Kanon Lotta. Bra att du inte köpte bordet i söndags, det fick ju inte plats i bilen och utan takräck hade det inte legat kvar på bilen tills du kommit hem. Så roligt att du hittade ditt bord himmavid.
    Det skall bli gott att dricka kaffe vid det bordet, asfint.

  3. Men det är ju helt enkelt inte sant………. Tänk om den skogen också skall avverkas !!
    Har dom inget annat och göra ?
    En liten fråga, stormen Per och Gudrun de förstörde inte så mycket hos er ? Här gick Per hårdare åt än Gudrun. Fortfarande så är mycket skog skadad (endel av mina spårmarker är totalförstörda )
    Jag hålle en tumme för att ”gubben” bara tittade för att det var sååå fint.
    Kraamis Pia

  4. Bibbi; helt korrekt. Och behöver jag säga att jag inte är ett dugg förvånad? Vi brukar ju tycka samma lika… Dock hade jag inte fått klart för mig att det gällde även inredning. 😉

    Gammelmatte; ni är så välkomna att provdricka, bara jag slipper kaffet.

    Pia; Nog rök det en hel del skog även hos oss, framförallt Gudrun gick hårt fram. Dock förvånansvärt lite just i närområdet trots att vi bor väldigt högt.

  5. Vad är det med avverkning just nu?!?!?!?! Vi var ute i ”vår” skog i L. E i fredags och helt plötsligt så känner jag inte igen mig. Inte hundarna heller. Hela skogjäkeln var ”borta”. Jag blev faktiskt väldigt upprörd. Vårt favoritställe med tjockt med mossa, helt folk- och hundfritt, kanonfin kuperad terräng, bra spår- och sökmarker etc etc. Bara BORTA!

  6. Tangenthäxan; visst är det trist. Vid nå’t tillfälle, för många år sedan, var det t o m så att jag fick tårar i ögonen när en favoritskog försvunnit. Nu nöjer jag mig dock med att bli upprörd, börjar tydligen bli härdad…

  7. Hihi, nä jag hade inte heller fattat att vi tyckte samma lika även när det gäller heminredning! Fast jag är inte heller direkt förvånad. Snål som jag är nöjde jag mig dock med billighetsmodellen av bordet.

    Det där med skog känns igen. För ca 3 år sedan (jag hade väl bott här ett år tror jag) så fälldes stora delar av granskogen där jag gärna går längre rundor. Det var nästan så jag satte mig på en stubbe och grät…

  8. Hahaha…du har samma metod som mig, man SÅR fröer i huvudet på sambon. Sen får han gå och fundera ett tag och sen…Vips! Vilket bra förslag säger han när jag tar upp det efter nån månad eller två.
    Snyggt bord från en listig kvinna till en annan!

Lämna en kommentar