Teknikens underbara värld!

För första gången i mitt (husägar-)liv har jag lyckats hålla liv i mina pelargoner hela sommaren och halva hösten OCH få in dem innan frosten tog dem. Allt med råd och stöd från Ingrid.

Hon har även instruerat mig i hur jag ska sköta dem under vintern = förvaras svalt! Svalt är det i mitt f d kontor som är beläget i en del av lagår’n. Men hur ofta är man där? Och hur lätt är det att komma ihåg att pellisarna ska ha vatten med jämna (om än långa) mellanrum? Inte lätt, framför allt inte som jag knappt kommer ihåg att vattna de växter jag har inne och umgås med dagligen. De får vara extremt tydliga i sitt kroppsspråk innan jag fattar nå’t. Fredskalla är en växt som sköter den kommunikationen på ett utmärkt sätt utan att dö.

Men som sagt; pelargonerna? Nu finns det ju en utmärkt kalender i mobiltelefon så självklart har jag lagt in påminnelse där. Och nu ”pep” det, och meddelandet löd ”pellisarna” kort och gott. Jag tror jag förstod budskapet och skall därför förpassa mig till lagår’n, beväpnad med vattenkanna. 🙂

Det gläder mig…

…att Wood’s läser min blogg. 🙂 Eller också har dom skaffat sig en korrekturläsare?

Någon som minns detta?

Idag såg jag en ny annons från samma företag och där var texten ändrad till ”de bästa avfuktarna”. Punkt.

Dock använder man fortfarande ordet ”bästa” så en korrekturläsare med kunskaper i marknadsföringslagen kanske inte vore fel? Eller också är de faktiskt bäst, men jag undrar om de kan bevisa det?

Planläggande tänkare?

För att återkoppla lite till personlighetstesten här om dagen; det finns ETT område där jag definitivt inte är varken planläggande eller tänkande och det är – matvaruinköp. Där går det mesta på impuls och känsla. Liksom: – Oj, NU skulle jag ju kunna åka och handla! Oftast relativt sent på kvällen efter ett hundträningspass. Jag vet liksom aldrig att jag ska handla innan jag verkligen gör det och det där med planering, skriva inköpslista osv är relativt okända begrepp. Oftast kommer jag hem med en hel del relevanta varor, men ytterst sällan ALLA relevanta varor. Vilket resulterar i att nästa dag står jag där i butiken igen och undrar vad det var jag glömt dagen innan? Gjorde ett sådant race igår kväll efter träning och möte och än har jag inte kommit på vad jag missat, men det dyker säkert upp något. Snart.

Än en gång har Iza bevisat att det fungerar att vila sig i form. 🙂 Vi har inte satt en tass på agilitybanan på 1,5 månad, dvs sen tävlingen i början av september. Igår var det tomt när vi kom till klubben så jag beslutade mig för att köra lite. Och … wow! Orkade inte bygga någon bana utan körde på det som stod utställt, och bl a detta.

071016a.jpg

Det började med slalom där hon helt plötsligt fick upp en faslig fart, och ändå blev det rätt. Jag försökte göra som jag hört ”proffsen” göra, dvs säga ”fram fram fram” för att öka tempot. Och det funkade?! Klockrent! Har aldrig använt detta innan men ordförståelsen var total och overdriven kom i. Jag var alltså rejält på efterkälken men dirigerade ändå mot hopphindren som stod ganska snett till höger och inte alls på en naturlig linje. Hon hoppade kanonfint och sen (ännu mer på efterkälken) ropade jag ”däcket” och då saktade hon in lite och verkligen letade efter däcket och tog det också, sååå fint! Och det var inte bara tur för jag körde samma kombination flera gånger med samma resultat.

Så nu kommer vi köra vilo-taktiken även på inkallning med ställande. 😉

Eller, njae, det kanske inte var någon lysande idé?

Gårdagens övriga träning lämnade en del att önska så jag går inte in på detaljerna. Nu ska det väl erkännas att jag inte var helt fokuserad heller vilket säkert bidrog. Dock upptäckte jag en lustig sak. Tytti och Tarrak var uppe och tränade samtidigt och körde med klicker (vilket även jag gjorde). Om Iza hade släppt kontakten och Tytti råkade klicka Tarrak för något samtidigt så tvärvände Iza och kom in till min sida. Så nu är strategin klar. Nästa tävling får Tytti stå på åskådarplats och klicka så fort Iza släpper kontakten.

Eller, det kanske inte heller var någon bra idé… 😉

Som jag brukar säga; livet är fullt av goda idéer – mer eller mindre genomförbara…