Kalenderpojke – igen!

Även i år har tydligen en eller flera av mina Karlsson-bilder platsat i borderterrier-kalendern. 🙂

071129b.gif

Och även i år får han vara ”skylt-pojke” på hemsidan. Ska bli spännande att se om någon mer bild kommit med. Just den här var väl en av de minst ”roliga”. Har skickat in några bruks-bilder också, så vi får väl se.

Alla hugade spekulanter kan beställa kalendern via borderterriersällskapet. 😉

Pömsig terrier

Veterinärbesöket igår kväll gick bra. Vi kom t o m in tidigare än beräknat. Det är ju lite riskfyllt med de sena kvällstiderna. Något akutfall och så har hela schemat rasat men igår hade det tydligen flutit bra.

Att få en spruta med lugnande var dock inte överensstämmande med K:s uppfattning om kvällsnöjen. Vid första försöket fick han i sig hälften och det tog en bra stund innan han blev så trött så det gick att få i resten. Likt en enveten shetlandsponny stod han upp, och stod och stod. Är man terrier så ska man INTE lägga sig frivilligt. Till sist däckade han dock, efter att ha spytt en liten skvätt galla. Prover togs och munhåla och svalg inspekterades ordentligt av både mig och veterinären. Stämbanden var också lite irriterade. Orsak? Förmodligen samma infektion som sitter i tonsillerna. Nu är det bara att vänta på provsvaren som bör komma nästa vecka och sen gäller det att pussla ihop antibiotikakur och operation med resten av december-almanackan…

Han fick dessutom beröm för sina skinande vita tänder (som aldrig blivit borstade – förlåt Karin). Ett idogt tuggbenstuggande och/eller plaque-off funkar tydligen lika bra?
Eftersom det var lugnt och vi var de enda besökarna frågade veterinären om det var något annat jag ville ha gjort medan han ändå sov? Självklart passade jag då på att få hans klor klippta av ett ”proffs”. Dessutom trimmade jag honom lite på magen. 🙂 Sen fick han piggapåsig-sprutan och vaknade till ganska snabbt. Dock bara till halvvaket tillstånd.

Blödig som jag är tyckte jag att han kunde få sova i sängen hela natten och ”bäddade” men en lagom knölig fleecefilt mitt i sängen. Men se DET tyckte inte K var bra nog. Han skulle ligga mitt på husses täcke! Och DET tyckte inte husse var någon bra idé när han skulle gå och lägga sig. K:s blick när han blev bortlyft går inte att beskriva, den måste ses! Mycket tjurigt kurade han ihop sig i mina knäveck istället, och där har han sedan sovit. Jag har alltså legat tämligen stilla hela natten, på vänster sida, vilket känns i kroppen idag. Trodde aldrig jag skulle få ”träningsvärk” efter att sova en natt i min egen säng, men det är i princip så det känns idag.

Idag på morgonen var han fortfarande lite ”bakis” och svarade inte alls på Izas lekinviter innan frukost. En frukost som han dock åt med god aptit efter uteblivet kvällsmål igår. Men han hämtar sig nog under dagen och ikväll är det förmodligen (och tack och lov) slut på lugnet… 🙂

I väntans tider

Ordningen är återställd – Karlsson är hemma! Iza verkar också påtagligt nöjd med att ha honom inom räckhåll igen. Uppenbart (och självklart) är att svärmor inte fixat hans intimhygien tillfredsställande så det fick Iza ta tag i… Ja hon har över huvud taget inspekterat och tvättat honom ganska noga. 🙂

Just nu går vi i väntans tider. På att åka till veterinären! K ska dit för halsprov med påföljande odling och vi har tid 21.10!!! Halvkul, men vad gör man? Jo, man säger: – Ja tack (amen) när det var enda tillgängliga tiden hos ”rätt” veterinär inom rimlig tid.

Under tiden jag väntat har jag roat mig med att klä om sitsarna på köksstolarna. Med ett tyg som inhandlades någon gång förra året! Sent ska syndaren vakna… Började faktiskt igår kväll men efter en halv sits tog klamrarna i häftpistolen slut. Nu har jag köpt 3000 nya så nu får jag väl skriva in dom i testamentet istället.

Småviltjakt

Charmen med att bo på landet är väl dom vilda djuren? Eller? Nåja, de är väl OK så länge de inte stavas Ä-L-G och/eller befinner sig inomhus. När man bor i ett gammalt, relativt ”otätt” hus är det dock sån’t som inträffar.

I morse bedrev jag och Iza småviltjakt. I vardagsrummet! När jag åt frukost (i köket) befann hon sig i vardagsrummet, i trakterna runt soffan och utrustad med en extremt rynkig och bekymrad panna. Signalerna utläste jag som; husmusen!

Således riggade jag en råttfälla med ett russin, stängde dörren och avvaktade. Och efter en timme ca hade ”vi” fått fångst. Dom små skogsmössen är egentligen väldigt söta och jag vill dom inget ont, men att ha dom i vardagsrummet – nej tack! Där går gränsen för att vara djurvän t o m för mig.

I övrigt saknar vi Karlsson idag också. Som den hönsmorsa jag är har jag ringt svärmor två gånger för att kolla läget! Jag menar… han är där flera gånger i veckan och har även övernattat flera gånger så vad kan gå fel? I morgon kväll kommer han dock hem, för att ganska omgående åka till veterinären.

Det intressanta är att Izas vattendrickande minskat radikalt känns det som? Ska fortsätta mäta ett par dygn efter att K kommit hem för att se vad som händer. Misstänker att det är en ”grej” som hon fått för sig, någon form av omriktat beteende. Hon vill egentligen ”bevaka” mig och under tiden hon gör det dricker hon vatten istället. Att det helt enkelt orsakas av stress och konkurrens. När konkurrenten om min gunst försvann minskade även beteendet. Låter det helknäppt? Ja jag vet, men om det nu skulle vara så att jag (eller Karlsson) är grundorsaken, vad gör man då? Omplacerar matte?

***************

Uppdatering, något senare
Nu ringde veterinären. Hon hade fått lite fler provsvar på Iza och riktigt vad de tyder på var hon inte på det klara med utan ville diskutera med sina kollegor. (Det är största fördelen med just den här veterinären. Hon är fullständigt prestigelös och erkänner gärna när hon inte kan/vet något och ser då till att få hjälp vilket känns mycket tryggt.) De, provsvaren alltså, ”spretade” åt lika olika håll och förstod jag rätt var inget av dem direkt jättealarmerande. När jag berättade vad som hänt sedan K ”försvann” var hon inne på samma linje som jag, att det mycket väl kan vara okynnesdrickande. Och dricker hon mer än vad hon egentligen behöver så får ju njurarna jobba extra mycket. Eftersom jag och veterinären, som jag känner hyfsat bra, var rörande överens om att efterfrågan på kärringar, 50-, var begränsad så la vi förslaget om att omplacera matte på hyllan. Vi kom istället överens om att jag ska omplacera vattenskålen! Om den inte står där den alltid har stått, och där hon alltid ska möta mig när jag kommer in efter mina rökpauser, så kanske hon bara dricker när hon verkligen behöver? Det hon konsumerade under gårdagen var för övrigt en ganska normal konsumtion i förhållande till hennes vikt enligt vet. Men innan jag omplacerar vattenskålen ska jag mäta ett par dagar när K är hemma också för att se vad som händer. Och sen ska han utarrenderas något dygn innan nästa provtagning också, så får vi se vad det visar då.

Vi diskuterade även cystan och kom fram till att den förmodligen inte är så akut utan att vi börjar med K:s tonsiller.

Det börjar klarna. Kanske?

Saknar 25% hund!

Att åtta kilo hund kan ta så mycket plats?! Karlsson är utarrenderad till svärmor på heltid i två dygn så att jag kan få en korrekt mätning på Izas vattenkonsumtion. Och så oerhört tomt det är! Han  motsvarar ungefär 25% av hushållets totala antal hundkilo men rent mentalt är han nog 75%. Iza gör ju liksom inget väsen av sig när hon är ensam hemma.

Åkte ut dit efter jobbet för att ge honom hans ögonsalva och jösses så lycklig han blev när jag kom. Jag undrar vad han tänkte och trodde när jag gick igen? Svärmor hade dragkamp med honom när jag smet ut genom dörren så jag tror inte han hängde med i svängarna.

Har idag bokat ett nytt veterinärbesök åt K. på torsdag kväll. Insåg att det inte går att operera ”fula” tonsiller så han måste väl likt förb….at drogas och tas odling på och petas i en kur antibiotika av ”rätt” sort. Sen får det förmodligen bli operation i Göteborg när kuren är avslutad. Izas hundvakt, P, pratade jag med igår och han kunde ta henne i princip när som helst före vecka 5 så vi får se när det passar.

Det som oroar mig mest i den här soppan är ändå Izas njurar. Vad är det, vad beror det på och kommer hon att må bra och fungera på dietfoder? Inte för att hon verkar må särskilt dåligt nu, hon är precis lika pigg som vanligt, men ändå… Men det tjänar väl ingenting till att spekulera nu utan jag får avvakta provsvaren från nästa omgång.

******************

Gårdagens positiva nyheter var av det materiella slaget; tvättmaskinen är nu lagad och soffbordet på plats. Man får glädja sig åt det lilla…

Mycket att fundera på

Just nu snurrar det bara i huvudet. Idag har jag varit hos veterinären med båda hundarna, och bara det var en upplevelse även om jag tog ”en i taget”.

Anledningen till Izas veterinärbesök var att jag tycker hon börjat dricka oroväckande mycket vatten sista tiden samt att jag ville ha ytterligare en kontroll av den misstänkta juvertumören. Med mig hade jag ett urinprov och så skulle det tas blodprov för koll av diverse värden. Då började cirkusen, för något blodprov tänkte hon INTE lämna. Vet inte vad som flög i henne för hon brukar vara foglig i sådana situationer, men inte idag. Det ursprungliga upplägget med mig och en sköterska sket sig. Provtagningsutrustning, hund, sköterska och matte landade i princip i olika delar av rummet. Nästa försök gjordes med två ”hållare”, jag och sköterskan, och veterinären som skulle ta blodprov, men inte heller det gick vägen. Det slutade med att två sköterskor, varav Iza känner den ena ganska väl, fick ta henne och gå iväg och ordna det hela utan min närvaro och se då gick det minsann bra?!

Under tiden dom gjorde det hämtade jag in Karlsson för vaccination, koll av ögat och koll av tonsillerna. Ögat såg bra ut men vi ska fortsätta med salvan ett par dagar till. Jag har dock inte MBL-förhandlat med Karlsson ännu. Tonsillerna var inte OK. Alternativen är: 1) att droga, ta odling och sen ytterligare antibiotika-kur eller 2) att operera. Med Izas tonsill-facit i hand så får det bli operation. Vet inte hur många antibiotika-kurer jag stoppade i henne utan effekt och sen slutade det med operation ändå.

När jag sen skulle ut med Karlsson till bilen så hade bakluckan gått i baklås! Fick slänga in honom i framsätet medan jag gick in och avslutade Izas besök.

När vi höll på med det så hörde jag en bil som larmade. Den lät precis som min? Det var min! Vet inte vad Karlsson pysslade med där i förarsätet men uppenbarligen något som utlöste larmet. Tack och lov är det bara signalhornet som larmar så det är inte tortyr-varning på det. När vi pratat klart om Iza fick hon stanna kvar därinne medan jag gick ut för att försöka få upp bakluckan. Och då bara öppnade den sig?

Under tiden hade Izas provsvar börjat anlända och kontentan var att det förmodligen är något galet med njurarna. 😦 Värdena var väl inte direkt jättealarmerande om jag förstod det hela rätt men helt klart var att det måste utredas mer. Till att börja med får jag arrendera ut Karlsson i två dygn och mäta ordentligt hur mycket vatten hon egentligen dricker, utan hans hjälp? Om två veckor drygt ska hon tillbaks för nya prover. Beträffande den misstänkta juvertumören så trodde vet. att det är en ofarlig cysta. Idag vätskade den sig dock när hon kände efter. Jag har väl förmodligen inte klämt ”tillräckligt” hårt när jag känt eftersom jag inte märkt det. Kontentan är väl att den trots allt bör tas bort och analyseras. Detta glömde vi dock bort i röran så jag väntar på att vet. ska ringa mig så att vi får diskutera färdigt detta.

Sen måste jag försöka hitta en operationstid till Karlsson i Göteborg eftersom dom inte har övervakning på nätterna här i stan. Efter katastrofen som höll på att hända med Iza för ett antal år sedan vägrar jag att ha ett djur liggande där över natten. En klubbkompis hund råkade också illa ut bara för ett par veckor sedan pga att detta.

Och när Karlsson är nyopererad måste jag ha hundvakt till Iza för då ska han ju ta det lugnt… Och när/om Iza är nyopererad så måste jag ha hundvakt till Karlsson så att hon kan ta det lugnt. Dessutom måste detta passa med att jag kan jobba hemma för semester/kompledigt är det inte direkt läge för. Hur jag ska få ihop den här logistiken har jag ingen aning om just nu… *suck*

Varför kan inte djuren helt enkelt vara friska? Så mycket enklare livet vore…