Vaccinationskväll

Igår var det vaccinationskväll.

För katter.

På Blå Stjärnan.

Och så var det jag och Iza då… De första två katterna, eller snarare kattburarna, mötte vi  redan på parkeringen.  Åsynen av en kattbur får igång ALLA sinnen på Iza och hon varvar upp i rekordfart. Misstänker att det inte spelar någon större roll om det verkligen är en katt i buren eller inte. Bara hoppet räcker liksom…

I väntrummet satt det ett mycket ledset sällskap i ena änden och de såg onekligen ut att behöva vara ifred. Därför trängde vi ihop oss, jag, Iza och kattburar med ägare, i andra änden. Iza spelade ut hela registret av rynkade pannor, huvud på sned, förtvivlade gnällanden och tjutanden. Hon var riktigt pinsam mellan varven men kattägarna tog det med fattning och hon charmade dom rejält i all sin stökighet. När hon väl vant sig vid dessa katt(burar) kom nästa… Till sist var Iza så upphetsad att hon bara skakade. *suck*

Dessutom fick vi vänta extra länge pga ett akutfall (det ledsna sällskapet).

Ska försöka undvika kattvaccinationskvällarna i fortsättningen…

I övrigt tillbringades gårdagskvällen på nio-årskalas. Ganska mycket folk var det, utspridda på diverse ställen. När födelsedagsbarnet satte sig vid ”vårt” bord kommenterade jag detta; att vi fick äran att sitta vid samma bord som han. Och vad säger ungen? – Ja, jag sätter mig hos dom som gett de bästa presenterna!

Den ungen vet hur en slipsten ska dras och hur man charmar en ”plastmoster”. 🙂