Igår drog jag iväg till Borås BK för en stunds träning på tu man hand med Maro. Förhoppningen var att vi skulle vara ensamma där eftersom jag ville testa en ny, och hyfsat platskrävande, idé. Vi var ensamma – perfekt!
Normalt sett fokuserar jag på några få moment när vi tränar men igår var min tanke en helt annan – att köra så många moment som möjligt! Maro har ju en tendens att jaga upp sig och bjuda på startskall om vi mängdtränar ”springa-ifrån-moment” som t ex runda kon och rutan. Nu har vi ju inte tränat något av dessa två moment jättemycket men eftersom jag märkt tendenserna är det lika bra att ”mota Olle i grind”. Eftersom inget av momenten är ens i närheten av att vara färdigt behöver de tränas mycket, men alltså inte genom att köra flera skick efter varandra.
Med Karlsson kunde jag ju köra rutan 25 gånger i rad och han gjorde det lika glatt varje gång. Med Maro blir det någon sorts frustration, eller om det helt enkelt är stress, och det vill jag inte ha.
Upplägget för igår var alltså cirkelträning, typ.
Jag dukade planen med
• Rundakon
• Z-hattar på två raksträckor
• Ruta
• Tungapport
• Träapport
• Boll för saktagående i framåtsändande
Sen körde vi igång. Tanken var att köra momenten i slumpvis ordning och komplettera med lite fritt följ, skall, kryp, fjärr, plats och andra materialoberoende moment mellan ”skickamomenten”.
Det var ovant för både mig och djuret och jag var nog lite splittrad men på det stora hela kändes det som ett vettigt upplägg som passar honom. Nästa gång kör jag nog inte så många olika saker men ändå med något annat mellan varje skick mot rutan eller rundakonen. Det här upplägget känns också bra med tanke på tävling, både för uthålligheten och för att lära sig lyssna på matte och inte störas av en massa grejor på plan.
När det gällde gårdagens två fokusmoment finns det en del att träna på (förutom att inte skälla i starten). På ”rundakonen” visade det sig att det uppstod förvirring när han rundat och inte såg något kampludd att springa in i. Det fanns, men syntes det inte blev han tveksam. På rutan ville han gärna möta upp mig när jag började gå mot rutan. Där blir det stadgeträning i massor. Två bra kvitton på vad vi missat i tidigare träning men den har ju varken varit speciellt frekvent eller seriös så jag hade inga som helst förväntningar på att det skulle vara ”klart”.
Jag körde ju mestadels med externbelöning igår också och dagens första garv fick jag när jag skickade mot godisskålen, som han sett när jag laddade. Han tittade sig förvirrat omkring och … sprang och hämtade tungapporten! Den där tungapporten som han för inte så länge sen tyckte var jobbig och läskig. Att han nu ser den som bästa belöningen – när kelpien själv får välja – kan ju vara bra med tanke på att detta bara var en tvåkilos och han ska ha tre kilo på tävling.
Dagens andra garv fick jag när vi skulle köra krypet. Det var också ganska länge sen och fokus har ju mer varit på plats med hakan i backen sista tiden. Han har inte riktigt (inte alls?) förstått skillnaden mellan ligg och plats så när jag sa ”ligg” och sen ”kryp” försökte han krypa med hakan i backen. Söt var han men det var inte särskilt funktionellt. 😀
Lite film några av momenten.
Till sist en film som visar hur oerhört dekorativ han är när han fångar en boll. 😛
Dagen avslutades med att tre hundtanter (jag, C och S) skulle försöka bete sig som vanliga människor och gå på restaurang här i stan. Eftersom Västtrafik inte alls synkat sin tidtabell för bussarna från Svenljunga (för C och S) med Pinchos bordsbokning fick det bli tidig start (på Bishop) och tidigt avslut men det innebär å andra sidan att vi snart kan dra mot spårskogen, eller snarare spårfälten. En trevlig eftermiddag/kväll blev det iaf. 🙂
vallterrier.com 