För en vecka såg det ut så här.
Samma åker, samma hund, samma sol men bra mycket trevligare enligt mig. Ingen mössa, inga vantar, inga långkallingar, inga Icebugs – då trivs jag. Jag lyckades till och med hitta något positivt i kulingvindarna; blåser det så torkar det upp snabbare. 😛
Jag är djupt fascinerad över att snön faktiskt försvann så snabbt. I söndags morse var snödjupet detsamma som i torsdags. Under dagen slog det över till plusgrader men när jag lämnade stan och reste mot Norge var det ingen påtaglig skillnad, mer än att det var lite slaskigare, framför allt i stan. Jag hoppades ju på att de utlovade plusgraderna skulle göra underverk men trodde väl inte att det skulle gå så fort. 🙂
Ikväll blev det till att koka kycklingfilé som träningsgodis till Maro, som får gå på ”snällmat” några dagar till innan vi helt vågar lita på att magen är stabil. Ett träningspass med lycklig kelpie i Karlsson Arena fick det bli och vissa bitar var riktigt fina.
Sen var det Karlssons tur! Vet inte när vi tränade seriöst senast, och med facit i hand blev det nog inte så seriöst ikväll heller. Det var 9 kg dynamit!
Matte: fot
Karlsson: JAAAAAA!
Karlsson: vad sa du?
Matte: fot
Karlsson: JAAAAAA!
Karlsson: höger eller vänster eller framför?
Matte: när gick du senast fot framför?
Karlsson: ingen aning men vi kan prova!
Karlsson: sa du nåt?
Karlsson: jag hör inte för det är någon som piper och skriker.
Matte: mmm…
Vi kan väl konstatera att vi behöver träna liiite oftare om det ska finnas skuggan av en chans att det även ska vara seriöst, samtidigt. Men roligt hade vi och trött blev han. 😛
Han blev även en smula luddig i kanten. Normalt sett har jag ett ”stillakommando” som gör att han ”fryser” tillräckligt länge för att t o m Fånen ska hinna med men ikväll lyssnade han inte särskilt mycket på det örat. 😛