För exakt 10 år sen skrev jag mitt första blogginlägg. Tanken hade väl grott ett tag men när det började ”osa” valp tog jag tag i saken. Skrivklåda har jag ju alltid haft så…
Att valpen skulle bli Karlsson visste jag dock inte då, även om han ungefär två veckor senare var ett alldeles bedårande faktum på sex veckor och efter ytterligare två veckor flyttade in. 🙂
Ett drygt år tillbringade vi på Blogsome, ett annat bloggverktyg som sedan helt plötsligt, och utan förvarning, lades ned. När jag bytte till WordPress försökte jag förtvivlat importera inläggen från den gamla bloggen, utan framgång. På hösten 2006 fick jag dock den briljanta idén (?) att jag skulle skriva ut allt (hej, det papperslösa samhället!) men det projektet somnade snart. Utan den briljanta idén hade dock dokumentationen av Karlssons valptid varit helt borta så även om jag sällan (aldrig!) läser mina utskrifter så finns de i alla fall.
Det första inlägget såg ut så här. Headern är, av naturliga orsaker, den som fanns när jag påbörjade utskriftsprojektet.
Vill man läsa kan man klicka på bilden för en större variant.
Nu är bloggandet något som sker mycket oregelbundet och väldigt sällan, tyvärr. Som jag flera gånger tidigare konstaterat så är det till stor del Facebooks fel, men även motviljan mot att tillbringa tid vid datorn när jag är ledig. Jag vågar inte lova bättring men jag ska försöka. Borde väl kunna göra en liten uppryckning från 2015 i alla fall?
Kvällen igår tillbringades i lugn och ro med husse och hundar på hemmaplan. Vi var bortbjudna, till ett icke hundvänligt ställe som dessutom är beläget i en tätort med allt vad det innebär en nyårsafton. Tack men nej tack! Ingen av hundarna har upplevt fyrverkerier på riktigt nära håll och det klarar de sig bra utan. De avlägsna smällar som hörs här på berget är inget som bekommer dem och våra närmaste grannar låg även i år lågt med fyrverkerierna.
Nytt år innebär att man ska ha en massa mål, helst nedskrivna. Det har jag inte. Några tankar och idéer om hunderiet finns dock.
• Jag vill prova vallningen med Maro
• Jag vill gärna tävla med Maro, appellen och/eller lydnadsettan men … då krävs det mer tid och ork än vad jag haft 2015 för, framför allt, träning av gruppmoment (platsliggning). Resten känns ganska ok även om det är en del kvar att slipa på, men platsen…?
• Starta avancerad klass i rallyn med Karlsson, men då krävs det mer träning.
• Rosta av Karlssons nosework. Tävling känns inte nödvändigt men NW är perfekt och enkel aktivering till den pigga pensionären.
Dessutom ska jag försöka hålla mig på benen för att undvika skador. Vad det gäller jobbet kan jag inte påverka så mycket men jag hoppas verkligen att arbetsbelastningen blir lägre så att jag kan vara ledig när man ska vara ledig. ALLT blir så mycket lättare då…
Sådär, det var ett blogginlägg. Bara 26 kvar för att slå antalet 2015. 😛
God fortsättning!