Jag kan redan nu förvarna om att detta inlägg inte kommer innehålla en enda bild, av förklarliga skäl. 😛
De flesta normala människor väljer ju att börja sina nya liv strax efter nyår, för att sedan återgå till det gamla livet ganska raskt. Jag väljer att göra tvärt om; två veckor före jul börjar jag mitt nya liv, och hoppas på att det håller lite längre.
Det hela började julafton 2008, när jag öppnade julklappen från husse. Den innehöll … ett presentkort (15 ggr) på gym. Sen hände ingenting, och ingenting, och ingenting…
Något senare (läs: december 2010) uppdagades det att presentkortet var inköpt 2008-12-09, och var giltigt i två år. Alltså; den 8:e december tog jag mod till mig och klev in genom dörren på gymmet, och innan jag visste ordet av var det bokat tid med instruktör två dagar senare, dvs i fredags.
Jag kände mig ungefär som tjuren Ferdinand (på väg in på arenan), när jag gjorde entré i träningslokalen, men jag överlevde. Jag har ju styrketränat tidigare, men det är mååånga år sedan, så lite (eller mycket) råd och anvisningar var definitivt på sin plats.
Gymmet husse valt åt mig är Borås äldsta (som fortfarande är i drift). Ett traditionellt gym, utan en massa ”pass” av olika slag. Tyngder,hantlar, vikter, maskiner, cyklar och crosstrainer är vad som erbjuds. Bra så! I brist på dubbla omklädningsrum är dock tillgängligheten begränsad. ”Damer” månd-onsd-fred + några timmar på söndag förmiddag. ”Herrar” övrig tid. Eftersom traditionella hundträningsdagar är måndag och onsdag har det ju bromsat mig en del, men nu på vintern är det ju bara spikad hundträning på onsdagar så … nu fanns det inte så mycket mer att skylla på.
Första passet var en försiktig introduktion, men jag förväntade mig ändå lite träningsvärk. Men, nä! Om jag kände efter riktigt noga kunde jag förnimma liiite träningsverk i en muskel (eller två, en på varje sida av kroppen) i söndags, men det var allt. Igår var det dags igen, och nu blev det lite mer allvar med tyngre vikter och fler repetitioner, så idag… men nä? Inte träningsverk idag heller, mer än ytterst pyttelite?
Instruktrisen hade nog inga större förhoppningar på den medelålders, rökande, tjockisen som klev in genom dörren. Det hade väl inte jag heller, ärligt talat, men antingen har jag både mer kondition och mer muskelstyrka än vad det ser ut som, eller så är instruktrisen en j*vel på positiv förstärkning. 😉
Nåväl, det är riktigt roligt, och garanterat jättenyttigt. Alldeles nyss kollade jag öppettiderna under jul och nyår och blev irriterad för att det bara är dam-öppet en dag i mellandagarna, när jag är ledig och har gott om tid att träna? Går det så fort att skapa nya vanor och behov?
En annan rolig grej är förresten åldern på kunderna…? Av de jag hittills träffat på är jag nog klart yngst! Nu har det förvisso inte varit särskilt många ”tanter” där samtidigt som jag, men ändå…? Flashfaktorn på gymmet är låg, och det ligger lite avsides, men ändå? Lite otippat att känna sig ung i på ett sånt ställe?
Så… nu hoppas vi på att detta kan hålla i sig, och att jag hittar tiden, även efter nyår och när hundträningssäsongen drar igång. För det gör den väl, förr eller senare…?
Hejja! Vad skoj med lite nya äventyr 🙂
Men åh vad roligt! Håller alla möjliga fingrar för att lusten ska hålla i sig
Go Lotta! Vi hejar på dig!!!
Och grattis Karlsson till december-pojke även i nya alamanackan!!! Snygga tomte-Karlsson!
Kram fr oss 🙂
Jag BORDE också återuppta styrketräningen, men tiden, tiden… Känner igen det där med när andra saker krockar med hundträning (och -tävling). Prioritering! 🙂
Du kanske ska hänga på Tjejklasikern?!
Nu ska vi nog ta det väääldigt lugnt Stine… 😉
DET vore väl en utmaning (vad är väl ett högre spår med en Karlsson mot 3 mil på skidor…)?! Om vintrarna fortsätter så här så kan man ju i alla fall träna längdskidåkning (jag lovar, jag SKA leta fram skidorna i förrådet i ett försök att få vädrets makter att vända).
Jo DET vore en utmaning, och DET kommer inte att ske. 😉 Det är ju inte bara skidor liksom, utan cykel, simning och löpning också.
Jo jag vet… har en galen kompis som tycker vi ska satsa på klassikern, den riktiga alltså, som ”40-årskris”. Jag skulle möjligen, kanske, eventuellt, kunna överväga tjejvarianten…