Uncategorized

Fantastiskt Telia!

Igår kom det helt plötsligt ett utbetalningskort från Telia på 38:-. Varken jag eller husse kunde förstå varför. Vad vi däremot förstod var instruktionerna om hur vi skulle få tag på denna ofantliga summa, för det kunde vi inte. Få tag på den alltså… Åtminstone inte utan att den hade decimerats rejält på vägen.

Alternativ 1: använda den som betalning i butik (vissa angivna) mot en kostnad av 25:-. Dvs det skulle bli hela 13:- över till oss.

Alternativ 2: lösa in den hos Nordea och sätt in den på ”vårt” Nordea-konto. Nordea-kontot som vi inte har. Kostnad 50:-. Det skulle alltså kosta oss 12:- att inte få 38:-?! Om vi nu haft ett konto i Nordea…

Alternativ 1 kändes ju något mindre olönsamt. Men … vi visste fortfarande inte varför pengarna skulle betalas ut.

Idag kom bredbandsfakturan, och med den förklaringen.Vi hade ju ett längre avbrott i vintras och det skulle vi kompenseras för. Summan av kardemumman blev att Telia var skyldiga oss mer än vi var skyldiga dom. Fine!

Men varför i h*vete drar  de inte ytterligare 38:- från nästa faktura istället. Hur svårt kan det va’?

***

Iza börjar äntligen piggna till lite. Hon har varit ruskigt trött och ostadig hela eftermiddagen så till sist ringde jag Blå Stjärnan för att kolla om det var normalt. Och det var det tydligen, med hänsyn tagen till vilken sorts lugnande preparat hon fått. Nu börjar hon dock vara lite mer med i matchen igen, och förhoppningsvis är hon helt på banan i morgon bitti. Karlsson har tagit dagens inaktivitet med mycket stor fattning och därmed imponerat på matte. Ikväll, när husse äntligen kom hem och kunde hålla ett öga på fylletanten, kompenserades han genom att få jaga tennisbollar i några kilometer. 😆

Uncategorized

Hundpsykologi

Scen; väntrummet på djursjukhuset

Skådespelare; en stycke vilt tjutande weimaraner samt husse och matte i  pensionsåldern.

Husse: sitt, sitt, sitt, sitt, SITT, SITT!

Weimaraner: WAOWAOWAOWAO!

Matte: det finns ingen tik här!

Husse; sitt, sitt, sitt, sitt, SITT, SITT!

Matte: det finns ingen tik här!

Weimaraner: WAOWAOWAOWAO!

Matte: det kanske har varit en tik här?

Weimaraner: WAOWAOWAOWAO!

Husse; sitt, sitt, sitt, sitt, SITT, SITT!

Weimaraner: WAOWAOWAOWAO!

Matte till husse: ni kan väl gå ut och vänta?

Matte till weimaraner: gå du ut och se om du hittar någon tik…

***

…och btw, Iza är hemma igen. Trött och ostadig på benen, men eftersom hon hamnat i buren bredvid en vilt tjutande varelse av mindre format men med mycket goda röstresurser bestämde de att hon förmodligen hade det bättre hemma. Om inte annat för att slippa framtida men i form av tinnitus. Iza ser ut att instämma. Hennes lillebror tog tratten med fattning den här gången. Övning ger träning, eller hur det nu var? 😉

Uncategorized

Hoppsan?!

Igår kväll hade jag tänkt mig en vilokväll, dvs enbart promenad för hundarna.

Det blir inte alltid som man tänkt sig…

Jag skulle åka in till stan för att göra en nödvändig påfyllning av matförråden, och eftersom jag ändå skulle till stan kunde jag ju ta med mig Karlsson och träna lite. Jag åkte hemifrån 17.30. Jag klev in på ICA 21.30… Det är tur att de har generösa öppettider!

Körde först lydnad en stund, och sen blev det ”sammanträde” angående sjuhäradsmästerskapet. Vi fick ihop ett lag till sist, och lyckades besätta de flesta funktionärsposterna. Tanken är att jag och Karlsson kör lydnadsklass II i år igen. Dessutom är vi reserver i klass III och högre. Hoppas de klasserna går runt utan vår hjälp för i klass III finns det flera moment som känns väldigt osäkra, och i högre är det framför allt uppletandet med sex föremål på sex minuter som oroar mig.

Dessutom var det någon som kom på att jag ska kommendera högre klass-lydnaden (under förutsättning att jag slipper köra den naturligtvis)?! Hm… krävs nog mer träning på det än på lydnadsklass II-momenten. Nåja, sjuhäradsmästerskapet är en rolig grej så man får väl göra vad man kan för att vi ska få ihop laget och annat som behövs.

När vi sammanträtt färdigt gick vi iväg och körde uppletande i klubbens tävlingsruta. Rutan är inte särskilt lättsprungen men min lilla griswobbler jobbade på bra och fick in fem av sex föremål. Det sjätte trodde jag var en vit strumpa så jag sa åt honom att leta efter en vit strumpa. Han hittade ingen vit strumpa. Sedan visade det sig att en av ”tjejerna” hade den i fickan… Förvisso låg det ett annat föremål istället, men hallå… har jag fått order om vit strumpa så letar jag efter vit strumpa sa Lennart. 😉

I samband med uppletandet fick han även inviga sitt nya tjänstetecken från Dizza Design. Beställde detta för några veckor sedan, och det var tänkt att han inte skulle få använda det förrän han (vi) fixat uppflyttningen till elit, men vem kan hålla sig? Inte jag i alla fall. Tyvärr missbedömde jag färgprovet lite och det blev mörkare än jag tänkt mig. Skitsnyggt och elegant (på ett träsktroll?), men egentligen för mörkt om man ska läsa regelboken. Ev. beställer jag ett nytt i ljusare turkos senare, men än så länge kör vi med detta. (Färgerna i bilderna blir tyvärr lite missvisande pga det skarpa solljuset.)

Om en stund bär det iväg till Blå Stjärnan för att lämna in Iza. Idag ska nämligen den lilla knölen på ögonlocket bort! Vi håller tummarna för att allt går bra, men det känns ju inte som något jätteavancerat ingrepp.