Creepy!

Äntligen lyckades jag lura ut husse med videokameran för att filma krypet, och här är resultatet. Kvalitén på filmen kanske kan diskuteras… men förstå att det är creepy att konsekvent nolla detta på tävling?! På tävling där det bara krävs att han kryper åtta meter rakt fram, med en halt i mitten?!

OK, det här är inte perfekt, i synnerhet inte sista bakåtkrypet där han blir hög fram, och något stopp kom också, men då under betydligt mer komplicerade omständigheter än på tävling, och efter att han krupit länge.

För övrigt har kvällen ägnats åt spår, och vilket spår det blev! Ca 800 meter långt, skog med passage av två grusvägar och liggtid ca 75-80 minuter. Med tanke på förra veckans mediokra tillställning var förväntningarna lågt ställda, men jag är mer än nöjd. Upptag med bra tempo ut och val av rätt håll, sen bra tempo genom (nästan) hela spåret, och alla åtta pinnarna (varav tre skogspinnar) plockade han utan minsta tvekan. Att vi bara hade med oss sex i ”mål” tar jag på mig. Måtte jag aldrig slarva så på tävling! Bra jobb i vinklarna också, nästan hela tiden. Visst finns det mycket att slipa på, och fokus kunde onekligen vara ännu bättre, men jämfört med förra veckan så var detta underbart att se. Idag är han dyr den lille. 🙂

Rundgång!

Wow liksom… idag har vi för första gången på ett drygt kvartal gått en runda på lunchen, på hemmaplan. Dvs inte fram och tillbaks på vägen, utan en runda som innefattade både skog och väg. Inte en meter har vi gått på samma ställe! Rundan är inte jättelång, och inte favoritrundan, men just nu är jag inte så kräsen. 😉

Konstaterade också att det inte bara är trädgården som är sliten efter den här vintern. Även skogen är ganska tilltufsad. Jösses så många grantoppar, grangrenar och hela träd som har rasat. Bitvis var det mer hinder- och slalombana än stig, men det stod vi ut med – vi fick ju gå runt!

(Ja, ibland ÄR jag extremt lättroad. 🙂 )

Dessa små filurer hittade jag också på dagens runda.
Och inte bara dessa utan faktiskt ganska många samma lika.
(ajFån-bild.)