Uncategorized

Min pigga pensionär…

Idag har jag äntligen fått bilderna som togs i förra veckan. Visst är hon härlig – min alldeles egna, och spritt språngande galna, pensionär. 🙂

(Försök bortse från det märkligt formade bihanget som förekommer på vissa bilder… Och formen blir ju inte mindre  märklig av att västens fickor innehåller hundgodis i massor samt en hög leksaker. Tur att man har nå’t att skylla på. 😉 )

090519A

090519BHär jagar hon sin boll i snöre, vilket kanske inte riktigt syns…

090519CBelöning kan också vara att bara ta ett tigersprång rakt upp i luften när matte säger ”hopp”.

090519D

090519EHär har hon fått vittring på något ätbart som hon inte riktigt hittar. Kolla pannan…

090519G

090519H

090519I

090519J

090519K

Detta var bara ett axplock av alla de bilder som togs, och jag är sååå glad att detta verkligen blev av. Jag har drömt om det länge – att få hjälp att ta arbetsbilder på Iza, och nu äntligen. Tack D!

14 reaktioner till “Min pigga pensionär…”

  1. Hon är verkligen jättefin, din tant! Och ”bihanget” har inte många fel heller, tycker jag. 😉
    Den märkliga uppenbarelse som förekommer på samma bilder som en prickig hund i min närhet brukar jag kapa bort, av omtanke om såväl hundens rykte som allmänhetens välbehag. 😛

  2. Oj, såg att mina sista rader kunde misstolkas! 😮
    Vad jag menar är att uppenbarelsen vid Bucks är så grotesk att den måste bort. Izas ”bihang” är det inte, och ska därför, självklart, vara kvar. Puh! NU kan det väl inte missförstås. 😉

    1. Jag brukar också kapa bort den mänskliga varelsen på hundkorten, men eftersom vitsen med den här fotosejouren faktiskt var att få bilder av mig och Iza tillsammans så bet jag i det sura äpplet och lät varelsen vara kvar den här gången. 😉

  3. Söta Iza 🙂 Pigg och glad även om hon är pangis!! Bihanget är ju trevlig männsika, skulle vara värre om bihanget var en sur tant med klimakterie utbrott som skadar närheten 😉

  4. HÄRLIGA bilder!! Jag älskar den där pannan… Träffade på en oerhört söt liten schäfertik (6 månadersåldern) förra veckan. Föreslog för husse att ”en SÅN kanske jag skulle ha”. Månne var det då han började mjukna i frågan om den där nyss födda valpen. Om han nu mjuknat. Kanske ignorerar han mig bara och tror att tjatet ska försvinna?

Lämna en kommentar