Hu, nu är inte vintern långt bort. Hittills har jag sett tre tydliga tecken på det.
1. Husvagnen är urstädad och urplockad inför vinterförvaringen, som för övrigt inleds imorgon.
2. Husse har börjat dricka folköl istället för vin till fredags- och lördagsmiddagarna. Snö- och saltjouren har alltså inletts och natten som var bjöd på flera minusgrader även om det klarade sig från utryckning.
3. Jag saknade handskarna under eftermiddagens hundpromenad.
Jag vill inte ha vinter. Jag tycker inte om vinter. Basta!
Dagens aktiviteter blev inte riktigt som planerat. Planerna var bl a att jag och Iza skulle ut och promenera och passa på att ”hämta” våra trattkantareller. Sen skulle jag lägga spår till Karlsson. Men nä! Har sovit fruktansvärt dåligt inatt och de stunder jag sovit vete katten (eller kanske Karlsson?) hur jag har legat? Jag har ruskigt ont i ländryggen och nedåt höfterna och benen. Lite ischiasvarning? Varje steg kräver ansträngning och gör ont. Ser jag fram emot att vara testledare på MH imorgon? Nä, kan inte påstå det. Framför allt inte som banan är rätt lång och kuperad. Men tack och lov är det bara halvdag = 4 hundar så det får väl gå. Har jag tur så gillar de inte att kampa i trasan heller så slipper jag slita på ryggen med det. 😉
Hur som helst så förbarmade sig husse över schäfern och jag och terriern lullade för oss själva i skogen. Dvs jag ”lullade” och han rejsade. Och så fick han ett litet lydnadspass också.
I förmiddags åkte vi iväg för att köpa ett nytt soffbord, men inte heller det gick som planerat. Det fanns självklart inte i lager (vilket jag väl iofs misstänkte) men jag blev ändå besviken, för när jag väl bestämt mig så ville jag ha det NU! Nåväl, jag får väl tåla mig ett par veckor tills det kommer in igen. Blev lite annat shoppat iaf, som t ex ett par nya jeans.
Avslutningsvis en bild från i förmiddags. Mina hundar (och i synnerhet den större av dom) är tydligen väldigt dataintresserade? Så fort jag visar minsta tecken (och tecknen feltolkas allt som oftast) på att dra mig en trappa upp så rusar de uppför trappan och står ivrigt trampande utanför dörren till arbetsrummet. Misstänker att det beror på att de vet att jag då sitter still en stund och att de då kan slappna av?
Men skynda dig då matte, vi väntar!
(Trappan är den enda del av huset vi inte renoverat sedan vi flyttade in. Då var den nyligen iordninggjord och annat var betydligt mer akut, men gissa om jag är less på furupanelen? Och platsmattan??? Hjälp – jag behöver en egen ”Martin”! Eller vilken hustomte som helst går bra. Om någon har en över, skicka gärna hit honom!)

