En så’n här vill jag ha!
Om någon har problem att se vad det står så kommer det här i ”klartext”:
Våt kotte Regn
Torr kotte Regnar ej
Skugga på mark Solsken
Vit på toppen Snöfall
Kan ej se kotte Dimma
Pendlande kotte Blåsigt
Kotte hoppar Jordbävning
Kotte borta Tromb
Nu behöver jag inte bekymra mig om djävulsrundan längre. En bit in ser det nämligen ut såhär:
Husse och Iza har försökt ta sig över och det gick … inte bra. Man ska nog vara en passionerad gyttjebrottare (vilket ingen av dom är såvitt jag vet) om man ger sig på det projektet. Ett pass under trädgårdsslangen blev det för båda två vid hemkomsten. Kanske går det att trassla sig runt, men jag tänker INTE testa med två vildhundar i koppel och ankelhöga kängor. Det får bli en expedition UTAN hundar och MED stövlar.
Något som fascinerar mig är att markägaren inte har någon skyldighet att återställa sån’t här? Det är trots allt en skogsväg som används ganska frekvent av såväl bönder som andra boende i området, och även är en del av en uppmärkt vandringsled.
Nu undrar jag bara – var ska vi ta vägen? Det som återstår är antingen två-tretimmarsrundor, trettiominutersrundor eller den asfalterade f d riksvägen. Inget av alternativen är speciellt lockande. Dom långa rundorna kan ju funka på helgerna men knappast på lunchen eller efter jobbet, åtminstone inte den här årstiden… *suck*
En gång i tiden var jag ganska ambitiös med att referera till Borås Tidning från klubbens tävlingar. Intresset har avtagit med åren… Lägger så mycket tid på idéellt arbete ändå så något fick stryka på foten. Tyvärr har ingen annan tagit över så jag tog mig i kragen i samband med klubbmästerskapet och skickade in en text och två bilder. Förr i tiden kunde det ta någon vecka innan det kom in. Ofta blev det söndagen helgen efter, när de hade nyhetstorka. Kändes ju halvkul eftersom det då var ”gamla” nyheter. Numera har vi dock en av tidningens journalister som medlem i klubben. Jag skickade in materialet via henne och vips – idag var det med!!! Och dom fick det alltså igår. En hyfsat lång text samt två bilder. 🙂 Om inte annat så är det ju PR för klubben så nå’n nytta gör det väl. Självklart finns det INTE med på tidningens hemsida och texten har jag i hemdatorn som inte är tillgänglig just nu så jag kan inte lägga ut den här. Kanske kommer senare, vem vet?
…tyckte Karlsson att delar av gårdagens träningspass var. Han var nämligen tvungen att ligga still!!! Den hemska, elaka, oförstående och fullständigt gräsliga matten stod och pratade med en kompis och där skulle han bara ligga. Till ingen nytta?!
Matten kallar det för passivitetsträning. 🙂 En mycket eftersatt del i pysslingens utbildning. Skyller fortfarande på vintern för två år sedan. För de som inte vet så hämtade jag honom i slutet av januari, den värsta vintern i mannaminne… Utomhus kunde han inte vara stilla i mer än 10 sekunder innan han frös så han skakade. Och när det äntligen blev vår så hade jag liksom glömt bort den här viktiga biten. Det får vi ta igen nu. Körde tre pass där han bara fick ligga – ensam. Alltså ingen regelrätt platsliggning. Fortsätter vi bara med detta så är vi nog en bra bit på väg mot en regelrätt platsliggning också.
Dessutom körde vi lite anti-budföringsträning, eller snarare anti-tjuvstartsträning och anti-apportering. 🙂 Han tyckte nog det var ett gräsligt konstigt träningspass men det gör säkert nytta längre fram. Ställande under marsch körde vi också och så lite vanliga ”roliga” saker.
Med Iza körde jag vidare på den inslagna vägen; inkallning med ställande medelst handtecken. Än så länge är vi bara på 10 meters håll men hon ser mycket gladare ut på det här viset. Hon är ju fortfarande inte säker på vad jag vill även om hon stannar efter viss tvekan, men när jag inte ryter ”STANNA” verkar jag åtminstone inte arg i hennes värld. 🙂
Lite skall kryp och kommendering i linförighet hann vi också med. Och vi var glada HELA TIDEN!
Så hade den måndagskvällen gått och huset ser fortfarande ut som om 30-åriga kriget dragit förbi/igenom. För att inte tala om trädgården…
vallterrier.com 