Eftersom merparten av mina ca 300 hundvänner på Facebook verkar rätt ointresserade av vår träning (men man får ca 63 likes om man lägger ut en bild på ett vinglas?!) ska jag fortsättningsvis försöka hålla mitt flöde ganska fritt från den typen av inlägg. Det blir kanske inte så mycket kvar på FB då, men den som lever får se. Jag återgår alltså till bloggen och hoppas jag kan hålla mig där – och hålla igång den. Jag länkar inläggen på FB dock så kan de som är intresserade läsa. Låter det som en bra deal?
Igår hade vi träningsfri dag (förutom det som gjordes på lunchpromenaden) men idag tog vi tag i det igen. Extern godisbelöning is da shit, verkar det som. Funderar på att börja spara till en sån här, alternativt anställa en assistent som kan fylla på godisskålen med en bit i taget – eller två för svåra övningar. 😉 Misstänker att första alternativet ändå blir billigast…
Förutom blandade moment så la vi ganska mycket fokus på plats, med hakan i backen. Han börjar verkligen förstå konceptet och nu försöker jag öka förståelsen genom att dra lite försiktigt i halsbandet så att han får hålla emot och verkligen pressa ner hakan. Efter några gånger med omvänt lockande förstod han det också. 🙂
En liten film där han inte gör det klockrent, men ändå ganska bra. Dels väntade han på ”varsågod” för att få springa och hämta sitt godis (vi har inte kört externbelöning i detta moment innan så det var nog lite jobbigt) och sen är det svårt när jag rör mig runt honom men han gör framsteg varje gång och då får man väl vara glad. Eventuella konsekvenser av min tokmiss på slutet, när jag säger varsågod i samband med att han lyfter huvudet, får vi försöka reparera.
Det är onekligen bättre och lugnare när matte står framför så att man har koll. 🙂
När vi tränar i Karlsson Arena kan vi också leka på ett fullständigt galet sätt som inte funkar ute, och inte ens i inomhushall om ytan är för stor. Dels skulle jag troligen bli inspärrad om någon såg mig och sen skulle det ta för lång tid innan jag fick tag på både hund och föremål. 😛 Han uppskattar verkligen buset men allra mest uppskattar han att ”äga”… Någon gång, när vi har en appellplan alldeles för oss själva och obegränsat med tid, ska jag dock prova för det är en rolig belöningsform om han kommer tillbaka inom rimlig tid. Inne, på våra ca 22 kvadrat, funkar det dock bra att komma tillbaka. :O
När han var som mest i gasen ikväll bytte jag till en leksak som piper. Det brukar ju inte vara uppskattat men efter att första chocken hade lagt sig tog han i nästan lika bra som han gör i en vanlig ”dutt”.
En kul träningskväll som gav en bra känsla. 🙂
vallterrier.com 