För ett år sen hade vi redan haft en 
värmebölja med promenader i T-shirt och allt annat som sker vid värmeböljor. +20° i mars är väl iofs ett otippat men ändå väldigt trevligt naturfenomen. Resten av året blev ju … sådär, men det visste man ju inte då.
Det får vi sona för i år. Milt uttryckt. Det här till höger kan ju göra vem som helst (utom möjligen en och annan polarhund) deprimerad.
När jag gick upp idag visade termometern -12! Vafalls?
OK… vintrarna 2009-2010, och 2010-2011 var oerhört snörika och snön låg minst lika länge som den gör i år. Skillnaden var att då var det hysteriskt mycket snö. Det var lite naturkatastrofvarning över det hela. Alla var djupt fascinerade, samtalsämnena var många, eller kanske bara ett, egentligen? Jag vill för allt i världen inte ha fler sådana vintrar, tro inte det, men den här vintern är nog så påfrestande, på sitt alldeles eget sätt.
Så är det inte nu. Vintern har inte innehållit några större snömängder och just nu ligger det väl ett lager på dryga decimetern, med ett kompakt lager av is och skare i botten (och sannolikt en djuuup tjäle, med tanke på det moderata snödjupet). Det gör det nästan ännu mer irriterande – att vi inte kan få bli av med skiten, trots att det är så lite?!
Snön kom lagom till första advent, släppte taget efter jul då vi fick njuta av en eller ett par snöfria veckor, och sen började det om. Och det håller alltså på fortfarande. Det har i princip inte varit ett enda riktigt rejält snöfall men däremot har det småsnöat (eller ”flingat” som någon sa här om dagen) nästan oavbrutet, känns det som.
Och det kan väl inte vara meningen att det ska vara minusgrader även mitt på dagen när solen skiner – i slutet mars?! Kan det det – allvarligt talat?
Den enda trösten i bedrövelsen är att vi inte har några spårtävlingar inplanerade. Sök har vi inte tränat på … länge. 😦 Inspirationen för lydnadsträning är också minimal. Det känns som om vi på något vis uttömt möjligheterna med ”lokalen” och nu längtar ihjäl oss efter barmark att träna på.
Nej, om ingen ändrar på det här inom kort börjar jag nog på allvar överväga att emigrera!
Nåja, det här var väder-ältande de luxe, men inlägget kan nog vara bra att ha om några år när jag (eller någon annan) börjar fundera på hur det egentligen var; vintern 2012-2013.
vallterrier.com 
Håller med dig till fullo! I min egenskap av förste vinterhatare var jag less på vinter redan i december. Jag planerar för emigration i stort sett varje dag just nu. 😛
Men, jag har faktiskt kommit på att det finns NÅGOT positivt med det här. Med tanke på yttpyttesnön som är (här har vi inte ens en decimeter längre) och permafrosten som råder måste ju RIMLIGEN både mördarsniglar och fästingar ta rejält med stryk! Åtminstone är det vad jag hoppas. Och just nu behöver jag varje positiv tanke om vädret som går att uppbringa, för att stå ut ens en dag till … 😉
Tänkte just skriva det där med mördarsniglar och fästingar… men det var ju redan sagt! Fast det är min enda tröst just nu…
Fan tro’t; Agnetha och Irene. De äckliga krypen lär väl överleva även ett kärnvapenkrig så att tvåsiffriga minusgrader skulle ta livet av dem tvivlar jag på. 😦
Efter det senaste snöovädret (som tydligen var värst i de sydligaste delarna av Skåne, i mina trakter är snömängden ganska begränsad ändå) har den kommande helgens spårtävlingar börjat ställas in på löpande band. Vi har tävling på Annandag Påsk och den börjar också folk bli oroliga för…
Ja det är ju bara en av konsekvenserna. Förra året upplevde jag inställd spårtävling (på grund av snö) på annandag påsk, trots att det varit så varmt innan, så man kan aldrig veta. Jag börjar nästan bli orolig för klubbens sök/rapport helgen efter påsk…?
Det ställs tydligen in även söktävlingar i Skåne-skogarna fick jag höra igår – det var någon klubb lite längre norrut som helt enkelt inte vågade köra ut folk på de isiga skogsvägar som leder fram till deras marker… Jag kände mig själv lite skeptisk när vi körde upp på Söderåsen för att spåra i lördags, men där var det mest packad snö (och vi körde med husses bil så det fanns 4WD att ta till om det hade behövts, vilket det inte gjorde).