Jag börjar misstänka att det här städandet och röjandet (i lagården) är någon form av substitut för spårträning? -Jag kan inte gå med kängor i skogen så alltså går jag på betonggolv och asfalt i vanliga skor istället.
I förmiddags körde vi iväg två släplass med allt som var tänkt att lämna oss förra helgen, men som vi ju mycket snöpligt fick stuva tillbaks in i lagården. Möjligen var det fler som gjort samma upptäckt som vi gjorde i söndags, för oj vilket kaos det var på återvinningscentralen?! En stund påminde det rätt mycket om Rom, eller någon annan överbefolkad storstad vid/i medelhavet/Asien/Sydamerika. Alla bilar stod bara still i en enda gröt, och tutade!
Eftermiddagen har jag ägnat åt att återställa f d kontoret, numera träningslokalen/förrådet i någorlunda organiserat skick. Eftersom en av väggarna renoverades i vintras hade vi röjt undan allt som stod där, och försatt resten av lokalen i kaos. Nu är det fint och organiserat igen (nåja, åtminstone för att vara i en lagård) och hela den delen som ska vara träningslokal är åter – just detta. Det blir skönt för mig och Karlsson när snön kommer… 😉
Dessutom har jag inrett en alldeles egen liten återvinningscentral. Flyttkartonger märkta med el, well, kem och metall samt säck för brännbart. Tanken är att ett liknande kaos aldrig mer ska uppstå där vi städade förra helgen. Allt ska sorteras korrekt från början och så kan man bara ta en kartong och åka och tömma när den är full. Nåväl… ambitioner måste man ju ha. 😉
Tanken är att fortsätta projektet i morgon, men vi får väl se vad min fot tycker om det? Något som också ska göras är att återuppta träningen av vittringsapporteringen. Efter gårdagens blogginlägg fick jag diverse tips via fb och sms och de ska nu praktiseras. Inte alla på en gång förstås, utan vi börjar med att backa och börja om från början med den metod vi hittills har kört och håller tummarna för att velourhunden köper det.
vallterrier.com 
Oj så organiserad du (ni) är – jag är djupt imponerad! Själv är jag avgjort av typen ”den här mojängen går säkert att trycka in garderoben om jag bara stänger dörren tlllräckligt snabbt”.
Det är en ambition Irene, och sådana har jag haft förr… Men efter mitt röjprojekt inomhus i vintras, hos mamma nu under våren och sommaren, och nu i lagården så känns det faktiskt som om det nästan kommer fungera. Men bara nästan. Man glömmer fort…
Tack Lotta för alla fina kommentarer:)
De är verkligen underbara även om jag nu skulle kunna gå så långt som att kalla de för små ligister ibland:) Tror Barca är villig att hålla med!
Tillhör samma sort som Irene, med tillägget ”nästa som öppnar får mojängen i huvudet!” 😛
Det är den taktiken jag har kört, och därför jag får slita som jag gör nu… 😦
Hmmmmm……jag får kanske lägga om taktiken då 🙄