Flitens lampa lyser vidare…

Jag börjar misstänka att det här städandet och röjandet (i lagården) är någon form av substitut för spårträning? -Jag kan inte gå med kängor i skogen så alltså går jag på betonggolv och asfalt i vanliga skor istället.

I förmiddags körde vi iväg två släplass med allt som var tänkt att lämna oss förra helgen, men som vi ju mycket snöpligt fick stuva tillbaks in i lagården. Möjligen var det fler som gjort samma upptäckt som vi gjorde i söndags, för oj vilket kaos det var på återvinningscentralen?! En stund påminde det rätt mycket om Rom, eller någon annan överbefolkad storstad vid/i medelhavet/Asien/Sydamerika. Alla bilar stod bara still i en enda gröt, och tutade!

Eftermiddagen har jag ägnat åt att återställa f d kontoret, numera träningslokalen/förrådet i någorlunda organiserat skick. Eftersom en av väggarna renoverades i vintras hade vi röjt undan allt som stod där, och försatt resten av lokalen i kaos. Nu är det fint och organiserat igen (nåja, åtminstone för att vara i en lagård) och hela den delen som ska vara träningslokal är åter – just detta. Det blir skönt för mig och Karlsson när snön kommer… 😉

Dessutom har jag inrett en alldeles egen liten återvinningscentral. Flyttkartonger märkta med el, well, kem och metall samt säck för brännbart. Tanken är att ett liknande kaos aldrig mer ska uppstå där vi städade förra helgen. Allt ska sorteras korrekt från början och så kan man bara ta en kartong och åka och tömma när den är full. Nåväl… ambitioner måste man ju ha. 😉

Tanken är att fortsätta projektet i morgon, men vi får väl se vad min fot tycker om det? Något som också ska göras är att återuppta träningen av vittringsapporteringen. Efter gårdagens blogginlägg fick jag diverse tips via fb och sms och de ska nu praktiseras. Inte alla på en gång förstås, utan vi börjar med att backa och börja om från början med den metod vi hittills har kört och håller tummarna för att velourhunden köper det.