Pensionärslydnad…

…eller

Turbotanten kan (fortfarande)

(Och med Turbotanten avses naturligtvis schäfern. Den andra tanten på filmen är det inte särskilt mycket turbo över numera… 😉 )

Här om dagen slog det mig; jag har ingen film på Iza! Jo, det finns video på henne som valp, hos uppfödaren. Och det finns video från MH och korning, men ingen av dem går att se med den utrustning vi numera har tillgång till. Någon video på lydnad/träning finns inte alls. När hon var mitt uppe i tävlingskarriären hade jag inte ens någon videokamera.

Hur som helst beodrade jag igår ut husse med filmkameran för att föreviga en stunds linförighet på gräsmattan. Fritt följ, med alla katter som rör sig i omgivningarna, tänkte jag inte ens tanken på.

Innan/om man tittar på filmen ska man betänka följande:

1. Hon är 11 år, drygt.

2. Vi har inte tränat lydnad i någon organiserad form på (minst) tre år.

Och ja, jag har korvbitar i munnen som muta 😉

Och ja, det kryllar av konstiga dk:n, men det bjuder jag på.

Hon verkar i alla fall ha rätt kul, och jag med för den delen. Både de positiva och negativa takterna sitter i. Hon är samma 0 eller 100-hund som alltid. Antingen går hon bra, eller inte alls… Hon tappar fokus rätt ofta, och är då svår att få tillbaks i ”arbetsmode”. Här var ändå störningarna minimala, men mitt i filmen tappar hon bort sig rejält när hon helt plötsligt får syn på husse som står på altanen och filmar. 🙂 Hennes näsa är också lika överaktiv som alltid, och nosen åker ner i backen i tid och otid. Nåja, det är som det är och inget jag tänker lägga ner någon möda på nu, efter alla dessa år. Nu kör vi ibland, bara för att det är kul, utan precisionskrav. 🙂

Filmen verkar krångla lite, så om det inte dyker upp en ”filmruta” här nedanför kommer här direktlänken:
http://www.youtube.com/watch?v=fK8FS7l44D8

9 reaktioner på ”Pensionärslydnad…

  1. Naw vad duktig hon är! Så pigg och på hugget hon är, man kan inte ens ana att hon är i närheten av elva år! Tycker hon är söt när hon tappar fokus, verkar precis som hon faktiskt glömde vad ni höll på med 😆 😆
    Vad sa nu Karlsson när det var Turbo Schäferns tur ?

    Tycker du ska avväga rallylydnaden seriöst, hon gillar ju att jobba med dig!

    • Faktum är att hon faktiskt glömde vad vi höll på med, och så har det varit hela hennes liv, tyvärr… Vad Karlsson sa hör man tydligt om man skruvar upp ljudet på filmen. 😉

      He he… rallylydnad kanske vore något, men där är väl miljön liiiite stökigare än hemma på gräsmattan?

      • Han demonstrerar och protesterar den gode Karlsson 😆 Miljön är inte stökigare än vanlig tävlingsmiljö OCH du kan ha henne i koppel och får göra så många dkn du vill och prata och allt. Bara inte dra i kopplet och vidröra henne el ge godis. Så utrymmet är ganska stort……Nu är det ju snart en officielgren så shoot ropar jag från södern! Tanten kaaaaaaan 🙂

        Hon såg uppriktigt förvånad ut när hon insåg att du stod i andra änden av kopplet 😆 Hundar är roliga!

        • Just det ”inte stökigare än vanlig tävlingsmiljö”… Det är den ”vanliga tävlingsmiljön” som är problemet, och det är därför jag aldrig tävlat lydnadslydnad eftersom man ofta kör på flera planer bredvid varandra. I brukset var det bara att be en bön om att det skulle vara lugnt runt plan. Men … vi har ju iofs tävlat agility utan att hon rymde från banan?! *funderar*

  2. Hon uppvisar påtagliga likheter i koncentrationsproblemen med en viss monsterhund. Det där att plötsligt få syn på något och helt glömma bort vad man egentligen sysslar med, för att sedan, när man med olika medel påkallat uppmärksamhet en stund, vända sig om och säga ”va? håller du fortfarande på? jahaaaa….”

    Jag förstår precis varför hennes tävlingskarriär kom av sig. Monsters har ju inte ens blivit påbörjad. Det krävs inte ens en ”normalstökig tävlingsmiljö” för att han ska komma av sig, han kan bli distraherad och fullständigt uppslukad av ett flyplan i fjärran….

    • ”va? håller du fortfarande på? jahaaaa….” Klockrent citat! 😀

      Nu var det iofs inte direkt därför karriären kom av sig. Vi genomförde ju trots allt ett antal tävlingar och ett par uppflyttningar. Den konkreta orsaken var att vi inte på villkors vis fick ordning på inkallning med ställande. Så fort vi tränade det blev det bara konflikter – ledsen hund och ledsen matte, och vi hade liksom inte råd med en nolla på det momentet. Och sen var det ju roligare att träna med Karlsson som faktiskt bjöd till själv.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s