Färdigtävlat?

Just nu är jag riktigt rejält deppad och det känns som om jag och liten terrier aldrig mer kommer sätta en tass på en tävlingsplan!

Vi har alltså tävlat högre klass spår idag igen. Den här gången på Elfsborgs BK som praktiskt taget är hemmaplan. Blev inringd som reserv i måndags.

Redan när jag tog ut honom ur bilen i morse kände jag att han inte var med i matchen, seg och ofokuserad. Det utvecklades snabbt till en brant nedåtgående spiral och det hela blev en extremt medioker tillställning. Redan på platsen strulade han. Blockerade på något som rörde sig bakom, det krävdes ett ”petande” och två ”ligg” innan han damp i backen. Och när jag lämnat hade han vridit sig ett kvarts varv. Sen hade han dock lagt ner huvudet och en åskådare som gick förbi där vi var gömda sa ”jag tror att den lilla hunden har somnat”.

Det kändes ju skönt, men det hade varit roligt om han varit vaken när lydnaden började…

Den poängmässiga fördelningen blev i stora drag som förra helgen, dock något sämre slutsumma. Rent momentmässigt är jag mest oroad över krypet som vi nollade idag igen, med skillnaden att han idag svimmade efter 0,5 meter. Förra helgen höll det åtminstone i sju meter. Har ju peppat upp det momentet under veckan och det har känts bra, men nu…? Det som oroar mig på allra mest är dock den uteblivna ”känslan”.

Nollorna och den uteblivna uppflyttningen kan jag ta. Men den här hemska känslan av att hunden inte är med över huvud taget!? Vi var inte bara på olika planeter – vi var i olika solsystem! Och jag kan inte ens skylla på att det var varmt, för sååå varmt var det inte klockan nio när vi körde vår lydnad.

Beslutade mig för att trots allt ge mig ut på spåret. Spårläggaren upplyste mig om att det nog var det ”värsta” spåret, riktigt risigt. Och han hade rätt! Upptaget var struligt men till sist kom han iväg ut ur rutan åt rätt håll så några stackars poäng fick vi på det. Sen tillbringade jag 2-300 meter med att oavbrutet kliva över gamla omkullfallna träd och ris, fullt koncentrerad på att inte bryta benen av mig. Vad den lilla hunden pysslade med har jag i ärlighetens namn ingen aning om. Till sist hittade han en pinne och efter ytterligare en liten stund var vi tillbaka i upptagsrutan. Ridå!

I bilen på vägen hem rann tårarna, och de är inte långt borta nu heller. Känns som om jag sprungit in i en vägg och inte kommer loss. Hur ska jag gå vidare? Ta en time-out från allt vad träning, och framför allt tävling, heter? Eller fortsätta träna, och i så fall hur? Eller lägga ner helt och hållet? Just nu känns den sista varianten onekligen som den mest frestande.Efter förra helgens tävling såg jag åtminstone en hel del ljuspunkter i mörkret, men det gör jag inte nu. Inte en enda faktiskt…

16 reaktioner på ”Färdigtävlat?

  1. *kramar om hååårt*
    Du ska så klart inte lägga av helt, och det vill du nog egentligen inte..
    Men ta en paus, gör saker som inte pressar, som inte är ”tävlingsrelaterade” Hitta tillbaka till ”känslan” för oavsett poäng är det ju den som är det som gör det värt det, som är det vi brinner för.
    Lär in lite töntiga trix, ha roligt!
    Kanske kanske ska man inte ut och tävla så kort efter att det gått riktigt dåligt? Kanske är ordentlig genomträning och peppning vad man ska syssla med tills man är redo igen, till momenten är riktigt bra igen?
    Förlåt för föreläsningen, jag är ingen expert alls.
    Men cyberkramar kan jag bjuda på, i mängd!

    • Det är ju som så att högretävlingar (inom rimligt avstånd) kanske, kanske man lyckas komma med på 2-4 gånger på ett år, om man har tur… Så det är svårt att släppa en möjlighet när man får den. Anmälde nu till tre tävingar, blev första reserv på en, andra reserv på denna och bortlottad på den tredje…

      Tack för kramarna i alla fall.

  2. NoNoNo!!! *skakar på huvudet* Så sa vi inte…”Time out” skulle det stå i rubriken! Fasiken glömde läsa resten, ska göra det nu, återkommer om jag ändrar mig…

  3. Ska absolut skriva igen! STOR KRAM först av allt, fan, börjar själv böla när jag läser vad du skriver. Ta en ´”Time out” bara njut av din hund/ar och kom tillbaka sen. Vet att du vet detta men det är värt att upprepas! Du o Träsktrollet är en unik o otroligt fantastisk resa att uppleva, GLÖM ALDRIG DET! Oavsett ras, mål, intresse, så stöter man på motstånd…Då backar man, tänker igenom situationen, sen kommer man tillbaka. Ta nu en paus och kom sen tillbaka för vi i er fan-klubb vill ha mer av er oavsett resultat. Love you enyway!!!

  4. Men Lotta… Du som brukar vara en klok kvinna och komma med goda råd till knäppgökar som jag, ska nog ta och lyssna på dina egna goda råd. 😉

    Jag hade ju en sådan downperiod i höstas. ALLTING strulade, ALLT som kunde gå fel gjorde det och jag var lipfärdig efter varenda träning. Vad gjorde jag då? Jo, lyssnade på ”tant Lottas” goda råd om att ha kul! 😉 Så jag och prickig hund tillbringade MÅNGA stunder på klubben med att LEKA på appellplanen. Jag sket högaktingsfullt i alla ”allvarliga” moment och så körde vi lite ”cirkustrix” och en massa bus istället, såväl på BK som hemmavid. Visserligen har jag ju inte sett resultatet på tävling än, men nog känns det LJUSÅR från vad jag upplevde för bara några månader sedan.

    Och du, tävling är tävling och den ena är inte den andra lik. Lyssna nu på denna tanten som säger: Bryt ihop och kom igen!!! Karlsson är Sveriges bästa bruksborder – det har du till och med bevis på. 😀

    Kram på dig.

    • Ska försöka komma igenom brytaihop-fasen först, sen får vi se vad som händer… Vi kanske lyssnar på tant Agnetha.

  5. Vet inte vad jag ska säga för så mycket klokt är redan sagt här – men att bryta ihop, ta en paus och sen komma igen brukar vara ett vinnande koncept.
    Kram och en pipdrake!

  6. Många kloka ord är redan skrivna och jag skriver under på det till fullo! Som Mark Levengodd säger- Bryt ihop och gå vidare. Ta en paus och sen ska du se att gnistan vaknar igen.
    Snart ses vi och vi längtar massor att få träffa dig och Karlsson.
    Stor kram till dig och Karlsson!

  7. I början på 1970 startade jag på SM i drag i Sollefteå och Axa som var en fantastisk hund, vad gjorde hon? Hon ville inte ens lämna startlinjen! Den slutsats även jag tvingades dra av detta var att också hunden har bra och dåliga dagar. Så kom igen med världens bästa Karlsson!

  8. Hoppas bryta ihopande går bra. Att du får ur dig alla känslor och kommer ut stärkt på andra sidan. Det låter som om du och det lilla träsktrollet är en toppenkombination som kommer gå ännu längre än ni gjort hittills, men ibland kommer man till platåer och bakslag. Nä, jag kan inte ett dyft om hundträning, men faktiskt har jag lärt mig av min lilla Best att det finns många likheter med människor och människors sätt att reagera. Tag en rejäl paus (näe, en dag räcker inte) så ska du se att ni kommer igång igen.
    Kram till träsktrollet och dig!

  9. Bryt ihop ett tag och kom igen, heter det ju och precis så tycker jag du ska göra. Ta ett break, släpp träningen ett tag och ta upp den igen när suget kommer (för det är jag övertygad om att det gör). Hunderiet går sällan som på räls, ibland blir svackorna djupare men tänk vad höga topparna blir då också.
    På´t igen!
    KRAAAAM från mig som också misströstar ibland, ganska ofta då jag har svårt, svårt, svårt att ta motgångar men lyckligtvis har jag ”begåvats” med kort minne eller avsaknad av att långsinthet 😉

  10. Åhh, så himla tråkigt…..:Vet precis hur du känner dig, skickar massor av tröstkramar och jag VET att ni klarar det!!! Ni är jätteduktiga, fortsätt kämpa! *kram*

  11. Det verkar som om du sätter stora krav på lille Karlsson. Som du sagt innnan så ha lite kul, även på appellplan!! Kanske ska du ta korta pass på planen och varva med agility. Varför inte lydnad mellan hinderna och sedan skicka rakt in i tunnel?? Sedan kan det vara något fel på Karlsson att han helt enkelt inte orkar… Hälso undersökning?? Ge inte upp och kämpa vidare men ha lite kul först!! 😉

  12. Med tanke på den senaste tidens väder, åtminstone på våra breddgrader, så kan ju kanske även sånt påverka. Värme, torka osv… Vi hade ett par hundar igår som verkligen lunkade ut i uppletanderutan.

    Ta’t lugnt, och kom igen sen… Karlsson är ju inte lastgammal direkt, ni har många härliga år och tävlingar framför er! Din beskrivning av spåret lät ju som att det inte direkt var något drömläge heller. Det är ju inte på liv och död det vi håller på med – det är ju en hobby….!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s