Nej, det är inget aprilskämt! Snön och isen är borta, åtminstone på vår tomt. Och på altanen. Och på vår appellplan. Ett par dagar och nätter med plusgrader och kraftig blåst tog äntligen knäcken på eländet. I skogen ligger det en hel del kvar, och tjälen behöver nog ett bra tag till på sig för att släppa taget, men ändå. 🙂
Igår kväll var jag på Elfsborg och tränade och K skötte sig på det stora hela bra. Dock har framåtsändandet kommit in i en ”kan själv-fas” där han tror att han själv kan avgöra när det är slut. Rätt vad det är så tvärvänder han skitsnyggt och kommer på en inkallning. Som inte gjorts. Det blev alltså att snabbt återgå till framåtbelöning (boll över huvud). Måste komma ihåg att variera mig mer. Det är alldeles för lätt att köra fast och bli förutsägbar.
För första gången låg han också platsliggning med skott OCH dold förare. Eller åtminstone delvis dold. Jag såg till att han fick ligga mitt i den trygga, säkra labbe-maffian för att minimera risken att något skulle hända. Jag varierade min position och syntes ibland, och ibland inte. Precis när jag försvunnit var han lite lätt i armbågarna, men bara lite. Sen låg han fint och sista minuten la han till och med ner hakan. Bra!
vallterrier.com 
Hehe, K verkar ha dresserat sin matte på fler sätt än att ”vinda vilt”. 😉
Njae… han fick ju åtminstone inga belöningar för sina ”egeninkallningar”, vilket han konsekvent får för sin viltvindningar eftersom jag omöjligt kan avgöra om de är på riktigt eller inte.
Jaaaa!!! Våren segrar!!!! 🙂 Här är så varmt att förmiddagskaffet inte kunde intas på balkongen i solen för det var stekhett där!
För en med platsproblem av min kaliber så låter det fullständigt underbart med en hund som ligger plats mellan främmande hundar med dold förare och under skott! Jag ryser vid tanken på att Dizzy, kanske, kanske kommer kunna klara det i framtiden. När hon är tio år eller så… 😉
Nu ska det väl erkännas att ingen av de närmaste hundarna var ”complete strangers”, men visst är det härligt. Och nervöst… Men trägen vinner, och här hittade jag inte rätt metod förrän i höstas, så det är bara att kämpa på även om det känns tungt.