Mentaltest för mattar!

Nu är det jullov! Och varför inte inleda det med en rejält mentaltest.

ICA Maxi!

Fredag eftermiddag!

Morgondagens glöggtillställning innehåller nämligen inte bara glögg med tillbehör. Den skall även innehålla en middag för 12 personer! Det kräver en del…

I själva butiken låg jag väl på +1 (=”nervösa tendenser” i den gamla korningen). Trots att butiken är rymlig så var det … trångt.

När jag med min tämligen fullastade kundvagn närmade mig den ljuvliga självutcheckningen for en tanke genom min hjärna: –Gud förbjude att jag får avstämning just idag.

Men jodå, naturligtvis. Nu var den där Murphy i farten. Igen!

Och inte nog med att jag fick packa upp alla varor… det strulade också. En artikel som jag lyckats scanna utan problem fick inte kassörskan in vilket resulterade i att det tog tid. Lång tid.

Där halkade jag helt plötsligt upp på en klockren +3 (=nervfast) för guuud vad tålmodig jag var.

Skärpa -1 (=obetydlig utan kvarstående aggressivitet)
Försvarslust -2 (=obetydlig)

Övriga bedömningspunkter lämnar jag därhän men jag hade nog hamnat rätt bra till både på social kamplust, jaktkamplust, dådkraft och hårdhet.

Tack och lov var det ingen exteriörbeskrivning idag. 😉

Julens mirakel redan nu?

Kommer ni ihåg den där foten? Den där högra foten som jag stukade igår och som bara gick att stödja på med mycket möda och stort besvär. Den där foten som gjorde att jag hade tårar i ögonen när jag skulle förflytta mig? Den där foten som värkte oavbrutet, även utan belastning?

Det närmaste jag varit detta tidigare var i samband med en brännbollsmatch på Djurgården i mitten av 80-talet. Dagen efter var det fullständigt omöjligt att stödja på foten och det slutade med besök på akuten, kryckor och sjukskrivning i två veckor. Det var det jag relaterade till igår kväll…

En stund innan sängdags petade jag i mig en tablett som börjar på Volt… och slutar på …aren. Jag lindade foten och gick och la mig. Husse var förvarnad om att kliva upp och ta ut stornos och lillnos eftersom jag troligen skulle vara j*vligt enbent när jag vaknade.

Men si – under natten har ett mirakel inträffat!

Visst har jag fortfarande ont, jag går relativt sakta och försiktigt och med en viss hälta, men jag är inte längre blockhalt. Jag är inte längre gråtfärdig när jag förflyttar mig. Och jag har inte tagit några mer droger! Hundpromenader av längre format får nog vara i ett par dagar, men sen, kanske…

***

Och så över till något helt annat:

Igår kväll impulshandlade jag lite på nätet.

Jag köpte mig en alldeles, alldeles egen .se-domän. Det var ju rea! 🙂

I nuläget är det något oklart vad jag ska ha den till, men det löser sig kanske. Och om inte har jag förlorat den hisnande summan av 10 pengar för domän och webb-hotell i ett år. Det var Lena som tipsade mig. Ibland undrar jag… vad gjorde jag innan Lena kom in i mitt liv? Först Spotify, och nu detta?! Har vi tur och klockorna är med oss så kanske vi rent av träffas snart, på My Dog. 🙂

Och… nu är det exakt fyra timmar kvar till jullovet. Bara så att ni vet. 😉

(Vilken domän jag köpt? Det kan ni fundera på… 😉 )