Dag: 26 juni, 2007

I eftermiddags var jag och hälsade på Izas halvsyster (de har samma pappa) och hennes åtta valpar. Sju schäfervalpar på fyra dygn och en på tre dygn. Det var en fascinerande upplevelse. Har aldrig sett så små valpar tidigare, och i synnerhet inte schäfer. Veckogamla bt-valpar såg jag ju i påskas, men de här var alltså ännu yngre. De sju första anlände till världen på midsommaraftonens kväll och natt, och den åttonde kom ett dygn senare. Den sju första är grå och den siste lille är svart, och liten! Han är väl ungefär hälften så stor som de andra men med mycket gott gry. 🙂 Första dygnet behövde han lite hjälp på traven för att komma åt maten men nu klarade han sig på egen tass… eller, nåja, han rullade väl mest runt i valplådan men de större (och äldre) syskonen  använde samma förfinade teknik så det var inte så mycket att klaga på.

Mamman till valparna visade ett fantastiskt intresse av detta lilla knytt. Hon månade verkligen om honom på ett extra sätt som uppfödaren aldrig sett hos någon tik tidigare, och hon har haft ett antal kullar genom åren. När den lille började leta efter mat så stack hon ner näsan mot honom för att hjälpa honom att ställa in kompassen och det fungerade alldeles utmärkt. Sen lotsade hon in honom till spenarna mellan frambenen där han fick vara ifred och slapp bli ”bortsparkad” av sina större och tyngre bröder och systrar. De var oerhört rörande att se. Tiken såg ganska bekymrad ut när hon iakttog hans kravlande och krälande och jag slogs onekligen av tanken; hur hade Iza sett ut i motsvarande situation? Med sin rynkiga panna? Hon hade väl behövt botox-injektioner efteråt för att släta ut alla veck.

Alla åtta små underverken. Man ser ju tydligt storleksskillnaden på den lilla svarta (tecknade) till som tjänar som huvudkudde åt de större syskonen, till vänster i bild. 

Nu är lillebror på gång så det är bäst jag håller ett öga på honom! 

Nästa  besök får bli om sisådär sex veckor och då förhoppningsvis tillsammans med T den yngre. Det har ju så smått blivit en tradition att vi åker och hälsar på M:s valpar tillsammans.

I övrigt har kvällen ägnat åt finputs (trim) av Karlsson. V lyckades nästan fixa till hans ena baktass där jag trimmade lite vårdslöst i söndags… Varför ska jag börja trimma tassar för första gången en vecka innan utställning? Jag kunde väl ha väntat till efter utställningen? Nåja, det går nog  som det går ändå…

Lyckades klämma in ett besök på favoritskoaffärens rea också, och kors i taket, de skorna jag spanade in för en månad sedan fanns kvar. Ett par. I min storlek?! Då tänkte jag att jag skulle vara lite iskall och avvakta till rean som alltid brukar börja måndagen efter midsommar och så även i år. Problemet var bara att jag inte hann dit igår så jag trodde det var kört, men för en gångs skull hade jag tur. 😀

…blir han religiös, brukar man ju säga. Nu är det faktiskt inte det som inträffat, åtminstone inte vad jag vet 😉 men – hör och häpna – Folksam ringde och undrade VARFÖR jag bytt försäkring?

Hur ofta har jag inte fascinerats av att företag inte engagerar sig mer i sina avhoppade kunder för att försöka reda ut anledningen. Det kan ju om inte annat underlätta för dem att behålla de kunder de har. Men nu har det alltså hänt! Det ringde en mycket trevlig tjej med norrländsk dialekt som lät som om hon faktiskt ville veta. Hon lät engagerad och jag tror att hon skrev ner vad jag sa?! Jag fick t o m intrycket av att hon faktiskt ringde från Folksam och inte från något callcenter, men där kan jag ha fel. Hon var åtminstone duktig på sitt jobb och Folksam halkade faktiskt upp ett litet hack på aktningsstegen även om det ska mer till för att kompensera de tusenlappar jag sparar per år på mitt byte.

Igår kväll var jag på klubben och lyckades träffa klubbens enda working kelpie, eller snarare, hennes matte. Tog ett litet snack om hundens för- och nackdelar och jag kan inte påstå att jag blev avskräckt. Inte ett dugg! Den enda nackdelen hon kunde komma på var att hunden var lite ”vaktig” men efter lite resonerande enades vi om att det nog inte var så mycket vakt utan mer att hon var väldigt neutral mot människor. Det enda som räknades i hennes värld var matte och resten av familjen. I övrigt en hund som älskar att jobba oavsett vilka arbetsuppgifter som erbjuds, bara det är nå’t. Och hon jobbar för jobbandets skull, inte för belöningen! De är verkligen ett team och är härliga att se tillsammans. Som sagt, jag blev inte ett dugg avskräckt, snarare tvärt om. Just nu är detta den ras som ligger högst upp på intresselistan.

I övrigt var det framåtsändandeträning som stod på programmet igår. Det gick väl hyfsat, åtminstone några av skicken. Hann med lite inkallningsträning innan och det gick – sådär… Bitvis får jag nog ta på mig det eftersom jag ”glömt” regnkläderna i bilen och det självklart började regna rejält så fort jag kom upp på plan, koncentrationen från min sida blev därmed också ”sådär”.

Hann med ett litet pass med K också. Där gick det mest ut på koncentrationsträning. Vi tränade positioner, korta transporter, stegförflyttningar och vändningar på stället. Det som var ”spännande” var att det var trångt på plan med en valpkursavslutning och en massa andra tränande ekipage väldigt tätt inpå men han löste det faktiskt riktigt bra. Gullhunden!

För övrigt kan man tro att det är midsommarafton idag igen. Det ösregnar…