Dagens säljare

– Bla, bla, bla, jag ringer från (ohörbart) bla, bla bla

– Var ringde du ifrån sa du?

– Kan du skruva ned bakgrundsljudet?

– Nej, det kan jag INTE, jag är på hundutställning…

.

.

.

.

.

.

.

När han ringde igen, på eftermiddagen, var jag och Karlsson i skogen och invigde de nya piiiip-leksakerna. Undrar i vilket fack han placerade mig?

Dagens skörd blev…

…nio pipleksaker och … ett blått band. Kritiken finns här (scrolla ned).

Morgonen började med ösregn. Jag tackade ”någon” för att jag inte utrustats med en pudel, old english sheepdog eller något liknande pälsmonster. En strävhårig ”råtta” med vattenavvisande päls kändes ganska bra just då. Vid åtta-tiden upphörde dock regnet och förutom några droppar under dagen har det varit omväxlande molnigt och soligt. Ganska ”lagom” hundutställningsväder.

För en gångs skull var det en svensk domare och hon var väldigt tydlig och noggrann. Tog sig god tid med varje hund och gav även en liten muntlig motivering på slutet när hon skickade iväg oss med det blå bandet. Motiveringen lät ungefär; en mycket pigg, trevlig och glad hund men han har lite välvd rygg och kort steg. Tror att jag till viss del kan ta på mig den välvda ryggen. Visst, den är lite välvd men en skicklig handler hade säkert kunna kompensera det. Även de ”utåtvridna” framtassarna beror nog till viss del på bristfällig handling.

Det som var lustigt var att flera hundar åkte ut med 2:or på sina långa klor, utan så mycket annan motivering. Men hallå…? Långa klor har väl knappast med avelsresultatet att göra? Nåja, jag tar det hela för vad det är och ler i mjugg. Nu väntar vi nog ett år och ser om ryggen rätar ut sig (vilket jag tvivlar på). Eller också lägger vi ned det här med utställning helt och hållet? Det är ju som sagt ingen favoritsysselsättning. Det finns sååå mycket roligare saker vi kan göra. Det går väl an när det som idag tog fyra timmar från det vi lämnade tomten tills vi var hemma igen, och då hade vi ändå sett BIR-finalen. Men att åka timvis för några minuter i ringen och ett blått band. Nej tack! Det har vi gjort för sista gången. Om det nu inte är någon social tillställning som samtidigt hägrar, typ Årets Border.

I övrigt blev det naturligtvis en shoppingrunda som idag resulterade i (nästan) bara pipleksaker. Även om K bara får dom som belöning efter väl genomfört spår så är det ändå en förbrukningsvara. Nu har vi bunkrat favoritpipar (med svans) och några andra modeller.

Träffade även några nätkompisar och det är alltid kul. Båda dessa hade jag iofs träffat tidigare men även då på hundutställning och under lite mer forscerade förhållanden. Imorgon ska jag åka in igen för att kolla när Bibbi ställer ut sin wachtel, och då kanske vi hinner prata lite mer.

Nu ska jag försöka aktivera Iza på något sätt. Karlsson verkar ganska nöjd med att sova en stund. Det tar på krafterna (huvudet) att vara på utställning. 🙂