Lågprioriterat

Puh… idag fick jag en sån där attack av ”ärdetsåhärlivetskavara?” igen. Det känns som om jag aldrig hinner göra varken det jag vill eller det jag borde. Hypermycket på jobbet, ideella plikter som kallar, hundar som ska tränas, ett hus som håller på att gro igen, blommor som ska vattnas osv. Bloggen hamnar alltså långt ner på prioriteringslistan. Ett inlägg i månaden ligger väl snittet på nu… Något jag lär sörja om några år när/om jag vill kolla vad vi hade för oss våren 2015.

Sen sist har jag dock hunnit ägna mig åt en hel del hundaktiviteter, även om jag önskar att jag hunnit ännu mer.

Jag och Maro har bl a haft en stunds privatträning för Jenny Wibäck i samband med att hon höll ett kanonbra föredrag på klubben. Vi fick många bra tips i vår träning. Jenny var den största förespråkaren för att det var en Australian Kelpie jag skulle ha, så nu fick hon stå sitt kast. 😉

Karlsson och jag har debuterat i fortsättningsklassen i rallylydnad på Marks BK. Det kan inte vara lätt att ha en matte med taskigt närminne och tunghäfta… 😦 Jag brände hela 20 poäng på att jag glömde gå saaakta mellan momenten när så skulle ske. Hade jag bara kommit ihåg det en av gångerna hade det godkända resultatet varit ett faktum men nu landade det på 66 poäng… Helgen efter fick vi en rejäl genomkörare av klubbens rallyexpert, på två knepiga banor. Det tackade vi för. 🙂

Förra helgen (1-2 maj) var det lydnadskurs för Lillemor Edström på klubben. Jag hade med mig husvagnen och tog en (mycket välbehövlig) minisemester med god mat, gott vin och gott snack på kvällarna. Kursen var egentligen tänkt som en uppföljning av kursen i höstas men pga en massa avhopp var vi bara 1,5 ekipage som var med förra gången och resten var nya. Men det spelar ju ingen roll egentligen, eftersom alla körs individuellt. Vi fick med oss massor av bra tips! Maro överraskade verkligen åt det positiva hållet genom att ha ett fokus som jag inte riktigt förväntade mig. Han var, som vanligt, sjövild utanför ”planen” men när det var skarpt läge fokuserade han och skötte sig jättefint. På förmiddagen dag 2 körde vi igenom klass 1 tävlingsmässigt, dvs med kommendering, folk på plan, publik och utan belöningar (utom en liiiten korvbit efter linförigheten) och den prestationen var verkligen en överraskning. OK, det finns många detaljer att pilla i men han höll ihop hela programmet och utförde även moment vi knappt tränat på långt över förväntan och på ett klart betygsmässigt sätt. Det finns hopp! 🙂

Vårt fokus under helgen låg annars på fritt följ/linförighet, fjärrdirigering och apportering.

Några bilder tagna av Sofia Christiansson med min kamera.

Fjärrdirigering med målet ”låsta framtassar”. Han har ett naturligt rörelsemönster som gör det svårt att sikta mot någon annan modell.

Mellan varven försökte han hångla upp instruktören, och lyckades ganska bra. 🙂

Apporteringen är vi inte helt överens om hur den ska utföras men det tar sig. 🙂

”Men nu kan vi väl göra något annat matte!”

Spårat har vi också gjort sen sist. Inte så mycket som vi vill och borde, och resultatet har varit blandat… Mer tid och engagemang på den fronten krävs. Jag ser fram emot sommarens läger där vi ska köra spår för Geir B. Larsen. Det är den bästa spårinstruktör jag någonsin haft och både Iza och Karlsson har utvecklats mycket under hans ledning så det ska bli kanonkul!

Igår var jag och Karlsson på Angereds BK och svingade våra lurviga på rallylydnadsbanorna. Ja, pluralis. Det var nämligen dubbla klasser. Två banor helt utan tempoväxlingar och därmed snälla mot mattes närminne. Det hela slutade med två godkända/kvalificerande resultat; 81 och 92 poäng och 92-poängaren resulterade dessutom i en delad andra-placering (och rosett! 😉 ) av ca 28 startande. Det kände vi oss mycket nöjda med, men det känns extra surt att vi missade poänggränsen i Mark. Hade vi bara råddat hem den hade han kunnat skriva RLD F också på visitkortet. 😉 Nåja, vi får försöka hitta någon annan lämplig tävling inom rimligt avstånd.

Idag har större delen av dagen gått åt till att försöka komma ikapp mitt liv, mitt hem och mina blommor. Samtliga ruskigt eftersatta den här våren.

Jag har också, med husses hjälp, hämtat hem en sån här som jag hade lagt undan i en butik. Frågan är bara när/om jag och Karlsson ska hinna gunga i den? Maro har lite svårt för möbler som inte står still så jag inbillar mig i alla fall att jag och Karlsson får ha den för oss själva, när/om…