Halva livet!

Idag har den lilla vildråttan tillbringat exakt halva sitt liv hos oss. Med andra ord så fyller han 16 veckor idag. 🙂

Det firade vi lite i förskott genom att gå på lydnadskurs hela helgen. Lillemor Edström var inbjuden till klubben för att hålla kurs. När jag bokade henne, tidigt i våras, visste jag inte ens om jag skulle ha någon valp att gå med. Annars var tanken att gå med Karlsson men eftersom han lydnadskarriär är nedlagd och jag blev med valp så la vi beslag på en halv plats. En hel plats kändes lite overkill. Det finns ju ändå gränser för vad en valphjärna orkar med. 🙂

Eftersom jag bestämt att bo i husvagnen på klubben (välbehövlig husmorssemester) så blev det premiär även där för lillebror, samt en hel del liggande i bilen. Han har fixat det galant och det enda som tagit (lite) skada är liggunderlaget i bilen. Det kan jag leva med.

Den lilla valpen, inte ens fyra månader, har imponerat stort på såväl matte som instruktör och publik. Även om vi ”bara” kört grundövningar; kontakt, position, tasstarget, valpinkallning och annat ”basic”, i totalt tre tiominuterspass under helgen så har det varit oerhört givande och kul. Man lär sig ju oerhört mycket genom att titta och lyssna också.

Det roligaste var ändå att han faktiskt höll ihop den lilla hjärnan och verkligen gjorde sitt bästa. Ibland såg man hur han tänkte så att det nästan slog blixtar ur de stora öronen. Han har (faktiskt) en rätt enastående koncentrationsförmåga trots sin ringa ålder och kunde fokusera på uppgifterna trots både människor och hundar som publik, ganska nära. Nu är han ganska dyr… 😉

I lördags var det strålande väder (när morgondimman lättat) och det blev en hel del fotat. Här nöjer jag mig med bilderna som Annelie Nilsson tog med min kamera när vi körde. De andra 638 bilderna ska jag rensa i någon annan dag och lägga ut det som blir kvar på FB för de närmast sörjande.

Han har verkligen förstått det där med ögonkontakt. 🙂

Valpinkallning på gång, men först måste man pussa fröken.

Vi får nog jobba lite på det där med ingångarna… Han har (tydligen) en intressant teknik som jag inte visste om innan jag såg bilderna. 😀

Sen tyckte han att vi lika gärna kunde köra budföring – och sprang tillbaka.

Avslutningsvis tränade han lite platsliggning, helt oombedd.

Allra sist konverterade han till fransk bulldog. Lite spetsiga öron kanske, men so what? 🙂

Igår kom hösten med buller och bång så då blev det inget fotat men han skötte sig fint då också. Jag tror nog han får bo kvar. 🙂