I torsdags hände det!

De somnade! I samma rum! Bredvid varandra!

Karlsson blev kanske så trött av att se alla pappersstrimlor på arbetsrumsgolvet (”lövblås/lövsug” står på mattes mentala inköpslista 😉 ) att han somnade av ren utmattning. 🙂 Nu ska det ju erkännas att Karlsson mestadels har fått tillbringa dagarna sovandes i favoritsoffan, på favoritfleecefilten, i favoritvardagsrummet för att inte helt tappa sans och vett. Maro har sovit med mig i arbetsrummet. Men när de hade brottats på ett vänskapligt och ganska ljudlöst sätt en stund efter lunchpromenaden bestämde jag mig för att det var dags. Och det funkade! Halleluja!

Å andra sidan tyckte Karlsson att det var nödvändigt att låta som en grottbjörn när han hittat en skatt (?!) i form av en del av en demolerad tom toarulle igår kväll. Snacka om fynd, eller…? Att han har en stor portion resursförsvar kom ju inte som någon överraskning men jag ställer mig en smula frågande till hans val av resurser? När jag sträckte fram handen spottade han glatt ut den, men att släppa den till Maro var det inte tal om. Eller rättare sagt; rätt mycket tal…? Nåja, terrier … mycket snack och liten verkstad, förhoppningsvis.

Vid ett liknande scenario här om dagen gav Maro faktiskt upp, tog ett tuggben som Karlsson för tillfället inte brydde sig om och … gick och la sig. Förhoppningsvis tröttnar han väl i längden på Karlssons principer och demonstrationer men än så länge är det nog lite spännande. Det ska tilläggas att det mesta som jag tror Karlsson betraktar som ”resurser” är undanplockat men vem kunde ana? Toarulle liksom? De kan ju äta bredvid varandra utan konflikter trots att båda är matgalna så det finns nog hopp om övriga livet också.

I tisdags när vi var på klubben bestämde sig Maro för att han ska bli skyddshund. Såg ju jätteroligt ut, typ. 🙂

I onsdags var vi på klubben igen. Många hundar av olika varianter men det var väl egentligen inget som direkt förvånade honom, utom:

Hundar med kläder, tofsar och rosetter! Vafalls?

För övrigt lekte vi och tränade på koncentration och ögonkontakt och jodå, han får klart godkänt med tanke på sin ringa ålder. Karlsson var också med och fick köra lite lydnad. Dessutom fick han mingla på altanen och tigga hamburgare när träningen var slut. Det var nog dagens höjdpunkt tror jag. 🙂

Igår var Karlsson på retreat hos svärmor. Han kan nog behöva en vilodag ibland. Jag och Maro fick alltså gå ut i skogen på tu man tass och det var mysigt. Jag vågar ju inte släppa dem ihop än eftersom jag tror det kan bli lite väl vilt om Karlsson sätter fart så annars får de turas om att gå kopplade. Nu fick Maro vara lös nästan hela promenaden. Han är terränggående (ca 90% av den lilla rundan var ”off pist”) och snabb men lyhörd och följsam. När han satte full fart framåt så vände jag och gick åt andra hållet och det gick faktiskt inte att lura honom. Efter någon sekund märkte han det och sprang ikapp mig. Känns som ett bra utgångsläge. 🙂

En följetong i mitt facebookflöde nu är temat ”som man bäddar får man ligga”. Detta är ett exempel från veckan som gått…

Igår eftermiddag, när arbetstiden var slut, var det faktiskt ganska ok väder (=uppehåll, man har inte så stora krav efter sista tidens skyfall) så jag tog med mig kameran och valpen och gick ut på gräsmattan för lite fotning. Valpen är ju hyfsat vattentät men jag kan tyvärr inte säga detsamma om kameran… Det hade ju varit ännu bättre om jag inte överskattat ljuset och kört på inställningar som var generalknasiga. Men med lite photoshoppning gick det att rädda några bilder i alla fall.

Mattes senaste innovation i leksaksbyggarbranschen var uppskattad. Tyvärr lite otymplig för fickan på träningsvästen… 🙂

Köpesaker funkar också.

Avslutningsvis ett nytt hallelujah moment som utspelade sig precis när jag började skriva detta.

Först hjälptes de åt att strimla en tidning. Det blev så många bitar att inte ens Karlsson kunde bestämma sig för vilken som var värd att betrakta som resurs utan det blev ett ganska trevligt (nåja, kanske inte för städerskan = moi) grupparbete. Sen brottades de en stund och Karlsson försökte varva ner Maro genom att tvätta hans öra men det var inte helt enkelt. För övrigt är jag övertygad om att Karlsson kommer smälta som smör den dagen Maro kommer på att sådana tjänster bör återgäldas… 🙂

Och sen – hallelujah!