Efter SM i lydnad var det många som skrev på FB och i bloggar hur inspirerade det blivit. Själv har jag mest gått och grunnat på om jag blev inspirerad eller deprimerad? Någonstans inser jag att jag nog inte har det tålamod och det sinne för små, små detaljer som krävs i elitklass? Det där inspirerande, mer eller mindre fasta, träningsgänget som man kan bolla, stöta och blöta med har jag inte heller. 😦
Inte alls sagt att jag ens siktar på SM men ska man öht ha att göra i elit, på vilken ”sketen” klubbtävling som helst, så måste det där sinnet, och tålamodet, finnas där. Nu pratar vi alltså lydnad. I brukset känns nivån fortfarande rimlig och om vi hade lyckats bli uppflyttade i spåret, innan vi la den karriären på hyllan, hade vi nog kunnat starta elit utan att skämmas allt för mycket. På appellplan i högre klass (och även i specialen för den delen) bevisade han ju flertalet gånger att han mycket väl kunde konkurrera med de stora pojkarna och flickorna. 😉 Nåja, så blev det ju inte och just nu tvivlar jag starkt på att vi någonsin kommer starta i söket.
Gårdagens sökträning lämnade mycket övrigt att önska, för att uttrycka det milt. Å andra sidan gick alla hundarna rätt uselt? Nybörjarhunden skötte sina hitta-övningar fint men de andra flummade runt en hel del. I vår värld var det ingen särskilt svår ruta men den kanske var svår för hundnosarna? Ingen vet…
Detta fynd gjorde vi i alla fall i den helt nya rutan. Enligt ryktet har bilen en gång i tiden stått i en lada?! Av ladan syntes inte ett spår. Inte heller av någon väg…
Idag har vi kört lite lydnad hemma. Elitrutan börjar lossna, på kort avstånd, åt både höger och vänster. Fjärren, med kong som belöning bakom – tja, kanske? Vittringen har vi nog pajat när jag försökte träna avlämnanden med bara en pinne. Nu tror han att det är random pinne som gäller. Backa, gör om gör rätt alltså. Platsliggning och sitt i grupp (utan grupp) skötte han fint i alla fall. Och han är duktig på att hämta frisbee. Hur duktig matte är på att kasta nämnda frisbee kan dock diskuteras men övning ger träning, har jag hört. 🙂
vallterrier.com 
Lille Karlsson klär i frisbee 🙂 Jag hade en riesen en gång som alltid skulle bära på sin frisbee överallt.
En av mina gamla klubbkompisar skrev i sin blogg runt årsskiftet något i stil med att ”så här års ska man ju lägga ut en massa fina mål – mitt viktigaste mål under året är att ha roligt med min hund”. Ganska sunt tänkt egentligen, försöker jag intala mig när det inte går så bra på tävlingarna. 😉
Ja det är ju en klok tanke, och naturligtvis sann. Men tyvärr räcker den inte för att hålla min träning igång…