Vad är det för fel på golf – egentligen?

Dagens spårtävling blev ännu en i raden av misslyckade sådana. FAN – att det ska vara så svårt?

Idag var det Borås som stod på agendan. Samling redan 07.00 (för att slippa svampplockare i skogen i möjligaste mån antar jag) så det var uppgång 04.45 även om resvägen var kort. Spårläggaren känner vi, men vad hjälpte det? Man kunde ju ha trott att det varit lite mer intressant att följa vittringen från en känd människa, men tydligen inte?

Han verkade riktigt taggad innan upptaget men när jag skickade ut honom i rutan lommade han iväg och … KÄKADE BLÅBÄR?! Mer av tur än skicklighet vacklade han på spåret och tog det åt rätt håll men sen var det inte många rätt. Två pinnar hittade vi sen, efter uppskattningsvis halva spåret, kom vi fram till en lerig skogsväg som han tyckte verkade trevlig att gå på. Efter ca 100 meter bestämde jag mig för att det var fullständigt tokigt (delvis pga bristen på spår av mänskliga fotbeklädnader i leran) och tog tillbaks honom till där vi kom fram vägen. Då snubblade han iväg rakt över vägen istället och det var nog rätt, men sen ballade det ur igen och efter 24 minuter stod vi på vägen, 100 meter från bilarna, med två pinnar i min magväska och så var den dagen förstörd. Vi var inte alls långt ifrån slutet men vad hjälper det när man bara har två pinnar och uppenbarligen inte varit i spåret en stor del av tiden?

För ovanlighetens skull lyckades jag få på en av ”sport-apparna” i Fånen och efteråt jämförde jag och spårläggaren våra kartor. Bitvis var vi rätt (ja vi hittade ju faktiskt två pinnar, av åtta…) och bitvis var vi uppenbarligen tokfel.

Idag uppvisade han prov på det mesta som börjar på O:

  • Oinspirerad
  • Oengagerad
  • Omotiverad
  • Ofokuserad
  • Ointresserad

Finns det några fler passande ord som börjar på O så var han säkert det också. För en vecka sedan spårade han ju jättefint större delen av spåret och med stort engagemang, i synnerhet på slutet när vi spårade vilt… 🙄 Men hellre det än den här blaha blaha-hunden jag hade idag. Jag hade fullt sjå att hålla tillbaks tårarna när jag åkte tillbaks till klubben.

Dessutom lyckades jag trampa ner riktigt rejält i två dyhålor så nu ligger kängorna på tork framför luftavfuktaren. De bör ju vara torra till i morgon när vi ska göra det som blir vår sista spårtävling, om det inte inträffar något under.

Nu ligger han i skamvrån. Dvs en högst självvald plats på fleecepläden i soffan. Hoppas han ägnar tiden åt att begrunda sina synder…

Idag lyckades jag betvinga mina lampshopparimpulser och har istället avreagerat mig genom att nacka pelargoner. Årets sticklingar är alltså fixade.

Jag har en obestämd känsla av att jag gjorde något liknande förra hösten, efter en tävling som gått åt h…vete, men att jag då tog i ordentligt genom att plocka in alla pellisarna på vinterförvaring och i samband med det nypa av alla existerande blommor och knoppar. Tur att det är tåliga djur… eller jag menar växter.

Och som rubriken säger; vad är det för fel på golf? Har en känsla av att golfbanor är ganska enkla att hitta runt på. Skyltar, små vägar etc. som leder en framåt till rätt ställe. Och risken att trampa ner i dyhålor till knäna är nog inte heller jättestor.

4 reaktioner på ”Vad är det för fel på golf – egentligen?

  1. Äsch då! Men till Karlssons försvar får man väl ändå säga att blåbär är gott. Och du kan skola om honom till golfhund. För golf är faktiskt en rätt trevlig sysselsättning och, som du så smart insett, man behöver inte spåra sig runt banan. Däremot behöver man träffa bollen och inte slå ut den i ruffen, men det är en annan femma.

  2. Fasen vad trÅkigt. Men samtidigt måste jag säga att du nog är den envisaste och härdigaste tävlingsföraren jag vet som inte gett upp för flera säsonger sen och jag förstår dig fullt ut om du kastar in handduken för spåret nu. Jag hoppas att du isf hittar en annan gren för dig och Karlsson! Golf tror jag inte riktigt är din grej dårå. 😉

    Här är ordningen omvänd. Jag har en Mella med hur mycket kapacitet som helst och själv ingen glöd alls att ta vara på den… :/ Hade det gått hade jag lånat ut henne till dig. ❤

    Och pellisarna då… Mina står kvar ute och blommar som tusan fast nätterna börjar bli kalla. Svårt att nacka dem då men det börjar väl bli mer än dags…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s