Att döma av ett par kommentarer till förra inlägget behövs det visst ett litet förtydligande.
Det är inte så att hundarna kräver att gå upp klockan 06.00 varje dag i veckan. Åtminstone inte numera, och åtminstone inte den lilla hunden som säkert skulle sova till både 08 och 09 om han ”fick”. Vid 7-tiden börjar det dock sprattla i schäfertanten, och även i människotanten (nåja), och en vanlig helg blir det då att vi går upp eftersom schäfertanten har svårt att sluta sprattla och människotanten tycker att ”det är väl lika bra att gå upp och få något gjort” – typ.
Men … eftersom behovet av en hyfsad sovmorgon var synnerligen akut igår så fick husse och djur gå upp innan den kritiska tidpunkten (07.00 pip) inföll och jag hade sprattlat (nåja…) upp, dvs redan kl 06.
Så har vi det i vår familj. 🙂
Och btw… detta är tydligen inlägg 2000 (som i tvåtusen!) i den här bloggen. Gamla bloggen oräknad… Fira – någon? Eller bara tjatigt? Nåja, det är ju frivilligt att läsa och vem vet – jag kanske håller på ett tag till? 😉
En gammal pelargonbild får väl illustrera ”firandet”. 🙂
Grattis till 2000 inlägg!
Aha, det är alltså tanterna i familjen som bara är allmänt galna? 😉
Typ så – ja… 🙂
2000 inlägg, wow! Bra jobbat! Fatta då hur många bokstäver du präntat ner, dina inlägg brukar ju vara långa som maraton! 😉
Här hemma sover Ztimma på nedervåningen och vi tvåbenta där uppe. Hon är nöjd tills vi vaknar men då tycker hon att vi ska skynda oss ner så hon kan få mat. 😉
Underbara pelargon!!
Jag har en morgonsprattlig här också. Fast hon går inte på klockan alls utan bara på rörelser i sängen som kan tyda på att det är dags att gå upp. Oavsett om klockan är fem eller tio så står hon med svansen dunkandes i väggen och näsan en millimeter från min bara jag börjar nästan vakna… 😉