Sedan ett par veckor tillbaka har jag åter
gått till en strikt kosthållning. Mycket välbehövligt efter förra årets tröstätande. I den ny(gamla) kosten ingår definitivt inte godis, utom möjligen mörk choklad som jag ”får” äta. Nu är jag ju en gång för alla inte typen som tar en eller två rutor från en chokladkaka och låter resten ligga i en vecka. Åh nej…
Idag skred jag därför till verket och sjösatte en plan jag funderat på länge.
Jag införskaffade en s. k. presentask med 21 bitar, à 10 gram, mörk choklad.
Den asken placerade jag sedan i träningslokalen/förrådet/pelargonförrådet i lagården, i ett skåp där mössen inte kommer åt den. Där råder kylskåpstemperatur ungefär året runt, och i synnerhet nu.
Planen är att jag, när suget blir stort, ska kunna klä på mig. Gå ut till lagården. Låsa upp dörren. Ta av mig skorna. Trassla mig förbi all ”bråte” som står i vägen och ta mig fram till skåpet.
Där får jag sedan ta MAX tre bitar åt gången! Och detta får ske max en gång per fredag och/eller max en gång per lördag.
Två-tre sådana bitar är exakt vad som krävs för att dämpa ev. sötsug.
Smart va’?
Vi får väl se hur länge jag går på det? 😉
vallterrier.com 
Jag säger bara: Nöden är uppfinningarnas moder. Vi får se vad du uppfinner 🙂
En nöd som jag försatt mig själv i, i allra högsta grad. Uppfinner jag något så faller ju hela idén… 😉
Hehe, det blir ju en mindre motionsrunda bara av att hämta, så det verkar vara ett smart drag. 🙂
Tja, det är ju åtminstone 60 meter att gå fram och tillbaka men jag tvivlar på att det kompenserar intaget iofs. 🙂
😀 Håller tummarna !
🙂
Stackars choklad! Ligga där ensam och övergiven och tro att ingen gillar…
mmm…. jättesynd om chokladen, typ. Eller om mig? 😉
Skitsmart skulle jag vilja säga! 🙂 Jag tror på dig!
Synd om chokladen!
Svägerskan ”slutade” röka men hade ett lager i skogen under någon stubbe… Själv försöker jag få Per till att hämta snask, ibland går det, ibland inte…
Gud så smart! Funkar det fortfarande?
För övrigt vet jag precis vad det där tröstätandet ställer till med, just nu är det jag som har en väldigt sjuk förälder som går mot sitt yttersta och det är ju själv f-n (ursäkta) vad man petar i sig för att liksom orka med.
Japp, funkar finfint! 30 gram i lördags, that’s all!
Usch så jobbigt för dig Irene, jag vet allt för väl hur det är. Hoppas det hela går så bra man kan begära under rådande omständigheter.