I vintras och våras använde jag ju en hel del tid åt att bekämpa min inneboende hamster. Detta gjordes med viss framgång, såväl i huset som i ladugården, och processen fortgår om än inte i riktigt samma takt.
Det finns dock ett område där hamstern lever i högönsklig välmåga.
Trattkantareller!
Jag plockar – torkar – lägger i burk. Plockar – torkar – lägger i burk. Plockar – torkar – lägger i burk. Plockar – torkar …
Ja ni förstår.
Tillfredställelsen jag känner när jag samlar och lagrar måste vara en gen som nedärvts direkt från stenåldern och grottkvinnorna.
Numera hittar jag glasburkar med torkade trattisar på de mest otippade ställen (nåja, vi pratar faktiskt bara förvaringsutrymmen i köksregionen – än) och har i princip noll koll på hur mycket jag egentligen har.
Vid enstaka tillfällen kommer jag på att man faktiskt kan äta trattisarna också. Och då gör vi eventuellt det. 🙂
vallterrier.com 