För ett ca tre veckor sedan gick min trotjänare, sedan ungefär 25 år, i tusen bitar, eller åtminstone fyra-fem… Det var vattenkannan som gav upp efter lång och trogen tjänst. Jag tror den tämligen fula plastkannan drabbades av akut utmattningssyndrom, och gick i … golvet. Tack och lov utomhus, på altanen. Handtaget sprack lite för 10-15 år sedan, och lagades med – maskeringstejp. Och på den vägen har vi varit, min vattenkanna och jag.
Jag skrev en notis om detta på FB och detektiven FB-vännerna trädde genast i funktion och jag fick några tips efter att jag skrivit en kravspecifikation som såg ut ungefär så här:
- Rymma minst två liter (gärna mer)
- Ha en förhållandevis lång ”pip” som går mer ”framåt” än uppåt
Hur svårt kan det vara liksom? Jag utnyttjade även min vän google och beställde en kanna. Den visade sig dock ha utgått ur sortimentet. 😦
I ren desperation (man blir lätt desperat när man har ca 50 pelargoner + diverse annat som ska vattnas flera gånger i veckan) gick jag och köpte en kanna hos Classe, efter ett tips på FB. Den uppfyllde kravet på två liter, men pipen var jag lite skeptisk till. Eftersom den var förhållandevis billig så slog jag till ändå, i avvaktan på bättre.
Men … brrr… Den var rätt söt, rent designmässigt, men funktionen?! Handtaget som går över påfyllningshålet gjorde att (nästan) lika mycket vatten hamnade utanför som i kannan. Det kan iofs hänga lite ihop med vår ganska speciella kökskran, men ändå. Och vattenflödet…? Kan nog funka i två rum och kök, men knappast för mina behov.
Google fick jobba vidare och så hittade jag min nya vän, till höger på bilden ovan, hos Gardenhome. Ett lysande exempel på att funktion och form kan gå hand i hand, även om jag i det här fallet skiter ganska högaktningsfullt i hur den ser ut, bara den fungerar! Rymmer fem liter, bra pip och … inget handtag ovanför påfyllningshålet. När den är nypåfylld, och tung, håller man i staget mellan hålet och pipen och då blir den lätta att manövrera.
Visst, den kostade ungefär fem gånger så mycket som den andra, men det är det garanterat värt i längden. Jag lär inte heller behöva fundera på att köpa någon ny under min livstid, och kanske dessutom borde skriva in den i testamentet? Å andra sidan, under mina turer på google hittade jag de som kostade tre-fyra gånger så mycket som min ”dyra” kanna, så…? Nu är det i alla fall (nästan) roligt att vattna blommor. 🙂
vallterrier.com 
😀
Pepparkvarn: skeppshults två dm höga, tunga men ack så jäkla bra!!! Och den svarta med lite gummi som vi har är stilren och fin. 🙂 dyr, dock…
Får kolla in den någon gång. 🙂
Ibland undrar man ju – hur bar man sig åt före Internet…? 😉 Jag är ju faktiskt gammal nog att minnas, och jag tror att urvalet när man letade efter något särskilt, var något mer begränsat…
Är som bekant ännu äldre och minns ännu mer. 😉 Länge leve transparensen, och e-handeln!
Ser fram emot din avhandling om vitlökspressar. Detta är det första året jag odlar vitlök, och någon press har jag inte. Har alltid hackat tidigare.