Som jag tidigare skrivit om så älskar familjens minsta (om man bortser från husmusarna) fyrfoting fleece.* Finns det en fleecepläd inom 10 meters radie så dras han dit, som av en magnet. Endast när det är riktigt, riktigt varmt avstår han.
I vintras tröttnade jag på alla fleeceplädar som liksom flöt omkring. De används inte bara av honom utan även av mig under vinterns TV-kvällar. Därför investerade jag i en korg där de kunde bo. Tanken fanns naturligtvis att Karlsson skulle hitta detta arrangemang (i hörnet innanför soffan, ganska osynligt) blixtfort och bosätta sig där, men nä…?
Nu, men först nu, har han hittat sitt alldeles egna fleeceparadis och vid ett par tillfällen de senaste veckorna har vi hittat honom där när han varit ”försvunnen”. Senast igår kväll. 🙂
Den optimala sovplatsen för en liten fleeceknarkare –
ett ca fyra decimeter tjockt fleecelager. 🙂
Vi har också en korg för filtar. Den innebos främst av trötta katter men då och då syns även en frusen Bacill kura där. Annars föredrar han att ligga nära någon mänsklig figur i soffan, så att han får dela värme, under filt naturligtvis 🙂
😯 Han måste absolut få rätt på sitt missbruk! Kan ni styra lite neddragning först kanske? Typ varannan dag fleece och varannan frottè? Var bara försiktiga så han inte byter ut det ena mot det andra 😆
Kan du få honom att prata om utställningen vore det ju bra, liksom kärnfrågan i det hela……
Men å andra sidan, vad gör det om hund(r)a år?!
Lite fleece dör man inte av och det skulle vara synd om inte matte kunde fleeca sig i fortsättningen av sympati för den minstaste i familjen 😆
*plockar fram frottéhanddukar* 😉
Sötnos 🙂
Ah, en fleeceoholic! Frågan är om det räcker med KBT, det där är svåra fall 🙂
Hihi… Jag hade tidigare fleeceplädar som Ztimma fick ha, hon älskar dem också men allra godast är tydligen att tugga på dem?? I vilket fall så har de tagit bort nu för hon fäller så vansinnigt mycket och jag hatar hundhåriga filtar. 🙂 Va söt han är!