I fredags var enda gången i år som veckodagen fredag sammanföll med datumet 13. Och vad gjorde jag då? Jo, jag hade en trevlig dag på Österlen, samtidigt som jag passade på att passera halvsekelstrecket på ålderstrappan. Ganska traumatiskt och ångestskapande i förväg, men inte så farligt när det väl inträffade. Husse började tjata redan i vintras och föreslå resor till än det ena, än det andra stället. Samtliga ställen med det gemensamt att de inte låg i Sverige och med andra ord inte var särskilt hundvänliga, åtminstone inte för mina hundar. Jag var hela tiden fullständigt anti. Antiallt! Till sist lyckades jag klämma ur mig att jag ville åka till Österlen, och Österlen fick det bli, med husvagnen.

Vi gav oss av i onsdags kväll och mellanlandade hos Martin & Stine i den absoluta utkanten av metropolen Ljungbyhed. Efter en nattlig rundvandring på deras nya boställe, samt en öl och lite prat, somnade vi gott.

Morgonen efter drog vi vidare. Första stoppet var TEBA i Höör. Jag har länge hört talas om detta ställe, och förväntningarna var höga. De infriades med råge. Vilket ställe! Där fanns nog ALLT man behöver (och en hel del man inte behöver men bara vill ha) till sin hund. Tyvärr är webb-shopen ganska oattraktiv, men butiken är desto roligare. Fördelen med jämna födelsedagar (även om detta var dagen innan) är att man får göra lite som man vill, utan att  husse gnäller, och han satt snällt och väntade i bilen utan att gnälla det minsta medan jag klappade på saker och, naturligtvis, shoppade en hel del. Till sist fick jag koppla på tunnelseendet och gå till kassan för annars vet jag inte hur det slutat.

När jag dör tror jag inte jag vill komma till himlen (om det nu är en option?). Jag vill komma till TEBA, och jag tror Karlsson vill följa med. 🙂

Efter detta drog vi vidare till Simrishamn där vi checkade in på Tobisviks camping och monterade upp förtältet. På kvällen åkte vi till Kivik där vi käkade. Och var, om inte i Kivik, riskerar man att krocka med ett äpple som är ute och rullar alldeles på egen tass mitt på huvudvägen? 🙂

När vi kom tillbaks till campingen tog vi med oss hundarna och varsin öl och knallade ner på stranden där vi satt och njöt en stund i det sköna vädret.

Dagen efter, alltså Dagen D, väcktes jag av en vilt tvångspussande Karlsson som tog i lite extra dagen till ära. 🙂 Framåt middagstid kom Karlssons uppfödare (Karin och Tommie) farande, för att tillbringa dagen med oss. Mycket trevligt! Det utlovades också en present som inte var färdigtillverkad ännu. En oljemålning på Karlsson som kommer levereras från Tyskland! Himla roligt, och jag blev sååå glad. De har likadana på sina hundar och jag har verkligen tänkt att jag skulle beställa en sån, eller önska mig i present, men sedan glömt bort det. 🙂

Efter att vi skålat i lite bubbel gav vi oss iväg på utflykt. Vi började med Stenshuvud nationalpark som säkert gjort sig bättre i solsken, men visst var det vackert. En lunch på Café Annorlunda blev det också. Därefter åkte vi vidare till Kivik och en heminredningsoutlet som jag spanat in. Där blev det ganska sparsamma inköp, men kul ändå. Färden gick vidare via Brösarps backar som blev lite av ett antiklimax. Vet inte riktigt vad jag förväntat mig, men den här årstiden såg det inte mycket ut för världen. Ganska sönderbränt och … slitet på nå’t sätt. Men på våren är det säkert oerhört vackert.

Sen bar det vidare till Österlenchoklad där det inhandlades lite praliner och chilichoklad och sedan mellanlandade vi på Glimmingehus som hade hunnit stänga så det blev bara en utvändig titt.

Dagens rundtur avslutades med fika i Brantevik och sedan skiljdes vi från Karin & Tommie som åkte hem till Malmö igen. Det blev iaf en jättetrevlig dag, avslappnad och skön.

Under hela dagen ”haglade” det  in gratulationer via telefon, mail, sms och facebook. Tackar så mycket för det! 🙂 I början kändes det som att ”vaddå grattis, till vaddå…” men sen bestämde jag mig för att se det som gratulationer till att jag faktiskt lyckats överleva till min 50-årsdag, och då kändes det bättre. 😛

På kvällen åt vi middag utomhus på en fin restaurang precis vid hamnen. God mat, god dryck och underbart väder (om än mulet), och därefter en uppfriskande promenad tillbaks till campingen, och därmed hade jag inte bara överlevt till min 50-årsdag. Jag hade även överlevt själva dagen. 🙂

På lördagen gav vi oss iväg söderut. Första anhalt Ystad där vi precis  missade ösregnet. Mysig stad  där vi strövade runt en stund och käkade lunch på ett supermysigt och hundvänligt café. Färden gick vidare mot Kåseberga och Ales stenar. Det kryllade av folk och att få ett kort (eller två) på fenomenet utan en massa människor inblandade var inte lätt.

På bilden nedan balanserar Iza och husse på kanten vid branten ned mot havet. Bakgrunden på bilden är faktiskt bara hav. Det var med andra ord en riktigt grå dag…

När vi kom ner från stenarna började det regna lite smått. Vi åkte ner till Sandhammaren men regnet förtog lite av charmen så vi begav oss hem till campingen igen.

På söndagen packade vi ihop det blöta förtältet och åkte hemåt. Då har jag äntligen varit på Österlen och mysigt var det, men nästa gång får det bli på våren, och förhoppningsvis bjuds det då på lite mer solsken.