Down under weekend

Hur kan man bättre fira in första advent än genom lite bortglömda idoler från Down Under? Tack vare ett felaktigt svar i På spåret igår blev jag påmind om dessa gamla hjältar.

Det lär dyka upp mer från samma världsdel under helgen om det går som planerat. 🙂

***

Eftermiddagen har ägnats åt spår och uppletande tillsammans med A och hennes goldenvalp och det är värst vad tiden går fort när man har roligt. 🙂 När vi avslutade med Karlssons spår var det nästan mörkt och spåret hade legat i närmare 2,5 timme.

Iza fick följa med och valla uppletandekorridorer och skulle sedan få hämta in några föremål. Ett föremål fick hon in sen straffade hon ut sig själv genom att vara mer intresserad av att äta ”naturens gåvor” som hon minsann hittade i rutan…

Karlsson skötte sig på det stora hela alldeles lysande. Två korridorer med tre föremål i varje. Visst finns det mycket att jobba på men med tanke på hur det såg ut i våras så får jag vara mycket nöjd. Dock hade han lite problem med en handske som uppenbarligen inte var riktigt död?! Den fick han springa några extra varv med, och dänga i backen några gånger, för att den skulle dö ordentligt innan han lämnade av. Förhoppningsvis lägger dom bara utan färdigdöda föremål på tävling?

Spåret gick också i stort sett bra. Problemet med ”rena” pinnar verkar tack och lov bara vara ett minne blott. Den enda pinnen han föresökte gå över var den som legat i A:s ficka och gottat till sig, och som hon fyllde ut med när det blev lite glest på slutet. Luktade den för mycket kanske?

A:s jaktgolden på sju månader är ljuvlig att se. Han har inte gått många spår i sitt liv, och nu var det ett par månader sedan sist, men det tog han ingen hänsyn till. 🙂 Spårade kanonfint och supermotiverat. Lite fladdrigt ibland, men vad kan man begära? Och pinnarna kastar han sig över och apporterade in till matte som om han inte gjort annat i hela sitt korta liv!

Uppletande är han också väldigt ”grön” på men inte heller det brydde han sig om. Han satt lugnt och fint och tittade på när K hämtade in sina saker och sen … gjorde han likadant. 🙂 Vad månde bliva av denna jycke?

***

I en kommantar till förra inlägget fick jag tips om att baka pepparkakor, men se nä – det ska jag inte göra. Inte än… Det är nämligen så att någon äter upp dom. Och det är varken husse, Iza eller Karlsson… Jag är ett väl utvecklat pepparkaksmonster, och i synnerhet mina egenhändigt bakade supergoda kan jag bara inte låta bli. Det är alltså lugnast så länge de inte finns. Inför glöggfesten vi ska ha längre fram ska jag baka, men så sent som möjligt. Har jag tur finns det då även några kvar till julafton… Men lite glögg ska det bli ikväll, medan jag tindrar med ögonen åt alla ljusstakar och annat pynt.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s