Uncategorized

Jag och familjen Fisher…

Som jag nämnde tidigare i höstas så har jag börjat plöja igenom Six Feet Under. Jag missade den serien när den gick på TV så det var väl dags. Jag ”prenumererar” på film via Lovefilm, och det är den vägen jag får dom. Man kan väl utan att överdriva säga att jag blivit lätt beroende av den något udda familjen Fisher. 🙂 Hittills har jag sett ca tre avsnitt i veckan. Det är vad som hinns med. Filmerna på min lista har fått vila så länge. Men, förra veckan hände något! Helt plötsligt damp Shrek 3 (också den fylld av udda ”personligheter”, och träsktroll) ner i brevådan?! Ja… jo… den stod säkert på min lista, men INTE som prio 1. Där finns endast och enbart Six Feet Under. Detta innebär att jag ikväll får klara mig utan den alldeles lagom udda familjen! Undrar hur det går…?

Nu har jag (om alla säsonger har lika många avsnitt) 44 avsnitt kvar, à ca 50 minuter. Det blir … 2200 minuter till. 🙂 Nåja, vi får väl se om jag tröttnar innan dess, eller om jag drabbas av grav separationsångest när det tar slut.

Återstår att se om Fredrik Steen i Hundcoachen på TV4+ kan fylla tomrummet? Jag tvivlar…

***

Av kvällens planerarade hundträning blev det – ingenting. Logistiken funkade inte, fel hund på fel plats liksom. Det innebar att jag och Iza tog en stadspromenad i gatubelysning och dimma. Och Karlsson får klara sig med dagmattes promenader.

7 reaktioner till “Jag och familjen Fisher…”

  1. Åh, men visst är den underbar, den serien! Jag ser ju sällan eller aldrig på tv och verkligen inte serier, men den där fastnade jag fullständigt för när det begav sig. Missade dessvärre nog en del avsnitt, kanske borde göra som du och anskaffa den, men det bygger väl på att man har en DVD-spelare, antar jag 🙂

  2. Six Feet Under, var det den med begravningsentreprenören och barnmorskan? Den gillade jag också, men missade rätt mycket. Skulle verkligen vilja se hela, jag också. Om det nu var den alltså. Annars vet jag inte…:-/

  3. Har inte sett den serien alls. Kanske kan vara något för att lätta upp skithösten/-vintern.
    Nå, vad tyckte du om hundcoachen? Jag tyckte att han var riktigt bra! Och befriande skönt att se honom direkt efter CM. 😉

    Ha det!

  4. Marie; ja, en dvd-spelare är nog bra att ha, om man inte är bevandrad i nedladdningens värld (vilket jag INTE är) för i så fall går den säkert att hitta på nätet.

    Lena; begravningsentreprenörer är det gott om men någon barnmorska har jag inte sett till än (men däremot en shiatsu-massös), men jag har som sagt 2200 minuter kvar…

    Agnetha; Njae, jag vet inte vad jag tycker. I fall nr 2 undrar man ju onekligen hur han hade tänkt sig att det hela skulle fungera (vilket det tydligen inte gjorde av slutet att döma) om inte husse fick praktisera något alls vid första träffen. De flesta hundar skärper ju till sig och ”kommer av sig” när någon annan någorlunda dominant och självsäker håller i kopplet. Om husse fått praktisera borde det ju ha visats? Och sen undrar man också vad FS gjort när kamerorna var avslagna för att få till en SÅ radikal förändring…?

  5. Näe, då var det inte den serien jag sett. Då är Six Feet Under något jag missat fullständigt. Hundcoachen missar jag också, tills det kommer någon repris på lämpligare tid, program som ligger samtidigt som Cityakuten får klara sig utan mig. Men om jag bara ska döma efter vad FS skriver om sin hundfilosofi på sin egen hemsida, så tycker jag han verkar rätt vettig.

  6. Sen kan man inte låta bli att fundera över att FS inte hade tid att sitta kvar i SBKs FS, utan hoppade av i ett sent skede inför kongressen i våras. Men han har tydligen tid att hålla på med TV… Personligen ser jag ALDRIG såna här program, jag blir bara ledsen och irriterad – oftast är ju problemen ”självförvållade”… Låter man hunden göra si eller så, så blir det knas i slutänden…

Lämna ett svar till Ingrid Avbryt svar