Jag är tämligen kass på att känna igen fågelarter. OK, duva, svan, skata och trana fixar jag, och några till. Att urskilja olika fågelläten är jag om möjligt ännu sämre på.

Men hackspett – I know when I hear one. 😉

När jag borstade tänderna i morse hörde jag ett märkligt ljud utifrån. Det var den här filuren som tydligen var understimulerad och bestämt sig för att hacka hål i metallplattan i toppen på vår f d elstolpe, numera lyktstolpe. Har man inte att göra så skaffar man sig…

Att fota relativt liten fågel med 70-300-objektivet (på full zoom) på frihand är väl inte optimalt men med tanke på att jag inte ens vågade chansa på att ställa in kameran, om fågelrackar’n skulle få för sig att försvinna, utan körde på befintliga inställningar så känner jag mig rätt nöjd.

När jag ändå lyckats logga in här kan jag ju lika gärna bjuda på veckans papegojtulpaner. Limegrön! Hur läckert är inte det? De andra är inte heller fy skam.

För övrigt går det … sådär med bloggandet. Tiden finns inte. Men för att göra en kort sammanfattning så blev det ingen sökträning förra helgen. Däremot lyckades vi få till en platsliggning med skott tillsammans med malle-sektionen av PRO. Insåg att vi inte tränat med skott på ca 1,5 år, och det kanske kunde vara på sin plats inför tävlingen. Det gick finfint. 🙂

I tisdags la vi en plats utan skott och det blev otippat rabalderartat. Jag har förvisso en viss förståelse för att den lilla hunden reste sig med tanke på vad som utspelade sig i hans omedelbara närhet men det var ingen optimal uppladdning inför tävling. Ska försöka få till några till övningar, utan rabalder, under den dryga veckan som är kvar.

Idag har det varit ett fantastiskt, underbart, ljuvligt vårväder. Vi övergav off road-temat (i skuggan) och ägnade oss åt on road i solen istället. Årets första promenad med endast fleecetröja (nåja, byxor, skor och lite annat krafs hade jag ju faktiskt på mig) är alltid lika fascinerande. 🙂

När jag går så här med Karlsson reflekterar jag ofta över det faktum att min första schäfer jagade allt från bilar till vilt, och dessutom var en slagskämpe, och således alltid var kopplad. Min andra schäfer (Iza) var ju också en jakthund av stort format. Men den lilla jakthunden kan gå lös praktiskt taget överallt (även om han inte gör det) och är mycket sällan mer än några få meter ifrån mig?!

Nu ser vi fram emot en helg med fortsatt skönt väder. I morgon blir det lite lydnadsträning och sen sökträning. På söndag är det inget planerat men jag tvivlar inte en sekund på att jag ska kunna hålla mig sysselsatt. 🙂