Sååå 2012…

Bloggen kanske inte dog, men nog svimmade den en aning? Hela förra helgen satt jag framför datorn, i färd med att skapa en ny hemsida till klubben. När jag påbörjar ett sånt projekt går jag ”all in” och till sist drömde jag i sidstrukturer och formulär… Någon hundträning att skryta om blev det alltså inte då.

Sen bar det iväg på en fyradagars arbetstripp till Norge. Den innehöll inte direkt något utöver det vanliga mer än att jag insåg att jag blivit blåst (nåja, det är inte färdigdiskuterat än) på en massa bonuspoäng eftersom den aktuella hotellkedjan varit väldigt kreativa och stavat mitt efternamn på fem olika sätt. Och förnamnet på (minst) tre. På åtta försök. Ganska imponerande faktiskt?!

Igår blev det i princip en heldag framför datorn igen, med ett avbrott för lydnadsträning på tomten (ganska duktig terrier) och ett fotopass på åkern i rimfrosten. Jag lyckades dock placera min assistent en aning tokigt så det blev en hel del bilder med märkligt ljus. Men placerad assistent står still, och har bråttom, så att kolla på bilderna under tiden gör man inte. Man ber istället en bön om att man lyckats ställa in kameran hyfsat rätt och så trycker man på slutaren i stort sett oavbrutet i några minuter. Sen får man se resultatet. Vi kan väl säga som så att ca 65% av bilderna åkte raka spåret i papperskorgen, och det borde nog ha varit 90%… Några av de som blev kvar kan man studera lite längre ner.

Idag har vi tränat sök. Jag ska inte gå in på detaljer den här gången (vilket jag med facit i hand inte skulle ha gjort förra gången heller) men kan väl konstatera att … det gick inte så bra. Den här gången hade jag verkligen en (väl?) genomtänkt plan, som jag klurat på sen sist. I stort sett blev det ändå fiasko, och det var inte figgarnas fel. Defintivt inte! Vi hade en löptik med i gänget och eftersom de flesta förarna med hanhund i snöret ville köra efter henne så gjorde jag det också. Det fanns ytterligare ett logistiskt (OBS, ej logiskt – logistiskt!) skäl till att vi körde efter tiken, dock med två hundar emellan. Jag vet inte om det var löpet som störde (jag tror egentligen inte det) men en hel del strul var det. Och att lägga sig hos figgen och tugga på rullen, för att sen avlämna 2 cm lösrulle hos matte, känns sååå 2012… 😦 Trodde verkligen att vi var förbi det stadiet? Just nu är jag mest sugen på att lägga ner söket och omskola honom till sällskapshund eller nå’t men den känslan kanske går över? Nåja, vi får väl se…

Att springa och hämta bollar i rimfrost är han iaf förbaskat bra på. Kan man tävla i det?

Första bilden är från lydnadspasset. När jag placerat ut rutan på baksidan av huset gick jag in och hämtade hunden. Han for som ett skållat troll runt hela huset och rakt in i rutan?! Och nej, han hade INTE möjlighet att se genom något fönster vad jag gjorde. Tror dock att det var mer tur än skicklighet, och ev. en liten påkopplad spårnäsa också. Men det såg iaf himla härligt ut. 🙂