Tankar och minnen…

Idag skulle min pappa ha fyllt 80 år, om han hade fått leva. Nu fick han ju inte det, och jag saknar honom så oerhört mycket även om jag ”vant” mig. Man gör ju det, på något märkligt sätt. Men just idag känns det extra tungt.

När han fyllde 70 firade vi tillsammans i Prag. Ett svinkallt Prag som inte alls bjöd på den förväntade våren men vi hade roligt och trevligt ändå.

När han fyllde 75 var han och A i Rom. Vi hade tyvärr inte möjlighet att följa med men jag minns att pappa var oerhört mallig över att han varit tvungen att visa legitimation/pass för att få gå in för pensionärspris på någon av sevärdheterna. 🙂

Och nu…? Nu kan jag bara hoppas att blomsteraffären jag pratade med igår ordnat vad de lovade och levererat blommor till graven…