Den där lilla terriern som bor här, ni vet; träsktrollet Lennart, har en tendens att ”övergöra” vissa saker emellanåt. Och då menar jag inte enbart de gånger han sätter tänderna i ett mjukisdjur eller något annat som går att tömma på innehåll. Nej – nu pratar jag lydnadsmoment!

Både på kursen förra veckan och tidigare har jag fått tips om att i fjärren backa honom och lägga honom direkt ur backandet för att få till ”bakåt-gung” i läggande från stå. Fine! Backa kan han ju, och det kändes bra. Men, nu tar han i så han spricker. Säger jag ligg från stå (utan back först) så backar han några steg och lägger sig, alt. slänger sig ner och backar liggande. Säger jag sitt från stå så sätter han sig och studsar baklänges någon halvmeter på sin söta lilla rumpa!

Det kan ju vara så att även jag har ”övergjort”, och inte insett att det var dags att sluta… eller ändra taktik. Det där snygga ”bakåtläggandet” har jag inte heller riktigt sett till ännu.

Nåja, han är söt när han gör det och jag lyckas inte riktigt hålla mig för skratt för han ser helt enkelt så vansinnigt entusiastisk ut. Och lycklig! 🙂

***

Igår tränade vi på klubben. Skärpte till mig och kedjade ihop några moment, i olika omgångar, utan belöning och det gick över förväntan. Det mest positiva var att vi fick till rutan klockrent fyra gånger! På två olika rutor! Som inte jag ställt upp utan som stod där från början. Avståndet varierade från 20 till 30 meter. Duktig terrier! Dock gäller det att jag säger ”framåt”. Kläcker jag ur mig ”rutan” utbryter den totala förvirringen. Krävs alltså mer träning på ordförståelsen där, och mer förståelse för att konerna faktiskt har en roll i det hela! ”Framåt” funkar ju förvisso utmärkt i lydnadsklass III men i elit (om vi någonsin tar oss dit?), där rutan ligger åt höger eller vänster, blir det värre… Med andra ord; mera träning. Surprise?!

Idag har semestern utbrutit. Eller egentligen är det väl inte förrän i morgon. Det ska vi fira genom att åka några mil söderut och träna spår i arla morgonstund. Kul! I övrigt är väl mina känslor inför semestern mycket blandade, och inte alls odelat positiva. Kan bli tunga två veckor i början. Tur jag har lägret att se fram emot sista veckan.