Skillnaden på hund och hund

Det finns ju en hel del uppenbara skillnader mellan mina två hundar, så som; kön, storlek, pälskonstruktion, öronställning, rasgruppstillhörighet etc. Och så finns det en del mindre uppenbara. Jag har säkert skrivit om det hundra gånger tidigare, men idag, blev jag brutalt påmind.

När vi kom ut på grusvägen, ca 100 meter från huset, hade det uppenbarligen just passerat en katt. Det finns nämligen inget annat hundarna spårar med sådan intensitet. Iza  drog som en idiot i kopplet med näsan i backen och var fullständigt okontaktbar. Karlsson gick på bakbenen hängande i kopplet och undslapp sig diverse pip och tjut.

Jag kallade på Karlsson med ett (alltid fungerande) ”Lennart”. Han avbröt genast kattjakten och kom in till mig. Jag stod vid det här laget stilla, vilket det är tveksamt om Iza öht  noterat  (?), och jag och Karlsson körde en fjärrdirigering ligg-sitt-stå med honom en halv meter framför mina fötter. Fjärren var klockren trots (eller tack vare) endast muntliga kommandon. Någonstans i höjd med det sjunde kommandot vaknade Iza så sakteliga ur sin trans och vände sig om för att kolla varför vi stod still och vad vi gjorde.

Med detta vill jag inte ha sagt att jag skulle kunna bryta en kattjakt hos Karlsson om han var lös. Vi har nämligen aldrig provat. Jag skulle dock inte bli särskilt förvånad om det faktiskt fungerade eftersom hans öron faktiskt fungerar  i de flesta lägen, trots sitt blygsamma format och den hängande konstruktionen. Izas paraboler har tyvärr ruskigt dålig mottagning i många situationer. Allt för många…

Paraboler med tidvis dålig mottagning!

Små hängöron med bra mottagning!