En terrier värd sin vikt i guld 2.0!

För ett drygt år sedan skrev jag det här inlägget.

I början av veckan kom det nya försäkringsbrevet (och fakturan) för Karlssons försäkring. Det var en kryptisk formulering i försäkringsbrevet som jag skulle ringa Agria och fråga om, men jag hann inte. Dom ringde nämligen mig. Ett typiskt sånt där ”nuringervinågrakunderochsmåpratarlitesåärdomnöjdasen”-samtal. Den stackars  extraknäckande tjejen som troligen gjorde första kvällen på jobbet var nog inte riktigt förberedd på att få frågor. 🙂 Hon löste det snyggt i alla fall, och efter rådfrågning hos de (uppenbarligen) mer rutinerade kollegorna och en tillbakaringning så fick jag svar på min fråga. Jag passade också på att fråga vad min lilla klimp kunde tänkas vara värd nu, med ett LP II och gk högre klass i bagaget.

Även i år höll jag på att ramla av stolen, trots att jag faktiskt stod upp och pratade.

29.000 nånting. Tjugoniotusen! För dessa ganska mediokra meriter?

Snacka om att vara värd sin vikt i guld! Nu höjde jag dock inte försäkringsbeloppen på stående fot, och tror inte jag kommer göra det heller. Som det är nu är han liv-  och användbarhetsförsäkrad till ett belopp på 19.300, och inga pengar i världen kan  kompensera om det händer honom något. Det spelar liksom ingen roll om jag kan köpa två eller tre nya hundar… Det är ju Karlsson jag vill ha!

(Ibland känns det som om jag faktiskt inte skulle överleva om det hände honom något. Kanske inte riktigt hälsosamt… Har börjat vänja mig vid tanken på att Iza inte kommer finnas för alltid, och det gör man väl automatiskt när hunden börjar bli till åren. Men inte Karlsson, inte nu! Herregud,  jag får tårar i ögonen bara vid tanken…)

***

Och på tal om vikt; jag har ju levt  i tron att Karlsson väger nio kilo. Riktigt var jag fått det ifrån är oklart, men jag  tror det är vägningen på Årets Border som spökar. De flesta var överens om att vågen där inte visade rätt.

Hur som helst vägde vi honom igår. Två gånger. Först på vågen i simmet som visade 8,1 kilo, och sedan på vågen i väntrummet, som visade 8,2. Så det där med nio kilo kan vi glömma. Det är en åttakilosguldklimp jag har. 🙂

2 reaktioner på ”En terrier värd sin vikt i guld 2.0!

  1. Ja inte vill vi bli av med våra guldklimpar. Har inte riktigt vant mig vid en knappt sjukilos. Lite skillnad mot våra st berhards och basset hounds. Syns imorgon, laddade till tusen hoppas jag, om än lite tidigt både till datum och klockslag. Kram

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s