En gång är ingen gång, två gånger är en gong-gong! (Blev det rätt nu Agnetha?)
Idag har husse, efter viss övertalning, spårat med Iza – igen. Jag tror han tycker det är roligare än vad han vill erkänna. 😉 Idag fick han lägga spåret själv, och jag höll mig inomhus, ivrigt spionerande genom fönstren. I början var hon lite fundersam och tittade sig ”över axeln” några gånger för att kolla var jag var, men när hon inte såg mig fokuserade hon på spåret istället. Här kommer bildbevisen.
Stundtals såg det riktigt proffsigt ut. 🙂
Jag stod på övervåningen vid det öppna sovrumsfönstret och fotade i nästan rakt motljus, så det blev … som det blev.
Som synes på bilderna så blev det så småningom solsken även här, även om det har blåst rejält hela dagen. Nu börjar det ”skura” igen, men det gör inte så mycket.
Karlsson har också fått ett spår. Ett långt spår. Jag skulle tippa på uppåt 1000 meter. Knixigt och trixigt, med förledningsspår (folk som gick på en stig som jag gick över precis samtidigt) och spår på grusväg en bit. Han löste alltihop jättefint, och plockade även alla pinnar. Han var riktigt, riktigt duktig idag det lilla träsktrollet. 🙂
Något uppletande blev det inte, men däremot framåtsändande. Det blev väl inga större framsteg jämfört med igår, men trots allt OK med tanke på det låga antalet träningstillfällen.
Och har man inget annat för sig kan man ju alltid ta en ”ful” bild på sötnosarna. 🙂
Så här mysigt hade Karlsson det igår kväll. (Jag tror husse hade hjälpt till lite med bäddningen. 😉 )
Vi har även hunnit med ett varv till stan. Tänkte jag skulle försöka hitta någon ”trasa” att sätta på mig på ett branschspektakel i veckan och på julfesten om några veckor, men nä… Precis som vanligt kom jag hem med lite vanliga vardagskläder. Hittade en tunika som var jätteläcker där den hängde på galgen. Helt svart iofs, men med rätt mycket roliga detaljer. Problemet var bara att när jag fick på mig den så levde den sitt eget liv och stod åt alla håll. Jag såg ut ungerfär som om jag skulle föda triss i elefantbebisar vilken timme som helst, så den åkte extremt raskt tillbaks där den kom ifrån. ”Trasan” får alltså bli något ur den befintliga garderoben, hur nu det ska gå till? Nä, tacka vet jag att handla skogsmullekläder, det är mycket roligare!
Mycket sån’t här har det också varit i helgen. Det är väl en av de få fördelarna med den här årstiden – alla levande ljus!
vallterrier.com 