Nu återstår bara 2 mornar (och tre arbetsdagar) innan semestern bryter ut, och tur är nog det. De sista veckorna har jag haft helt otroligt svårt att släpa mig ur sänghalmen på utsatt tid (05.30). Jag snoozar, och snoozar… och snoozar. Så ledighet med sovmornar kommer mycket lägligt just nu. Faktum är ju att t o m hundarna (läs Iza) sover längre när vi bor på camping i husvagn?! Tycker ju att hon borde gå igång av att det rör sig utanför men … nä? Före 08.00 går vi sällan upp, och det ska bli sååå skönt! På lägret blir det självklart lite andra väckningstider eftersom man ska vara utryckningsklar kl 08.00 men det står man ut med, det är ju läger. 🙂
Igår hade jag vissa planer på att åka till klubben för ett träningspass innan Izas simning men av olika anledningar blev det inte så. Hundarna fick sig varsitt lydnadspass på gräsmattan hemma i stället och sen fick Karlsson promenera med husse och hämta bilen som varit hos doktorn, medan jag eskorterade Iza till simmet. Igår testade jag att släppa henne, efter att jag kastat i hennes älskade pipleksak. (Normalt sett brukar jag ”leda” henne nedför rampen.) Men, precis som förväntat, gick hon INTE i frivilligt. Hon sprang runt bassängen och försökte uppfinna något alternativt sätt att livrädda pip-apporten men till sist fick t o m hon inse att enda sättet faktiskt var att kliva i bassängen och simma! Sen var hon som en säl i vattnet, precis som vanligt, så jag förstår inte riktigt detta motstånd? Dessutom blöter jag ner henne i duschen innan, så blöt är hon redan? Tänk om hon någon gång kunde slänga sig i bassängen av egen kraft, gärna kombinerat med ett förtjust tjut? Då skulle nog hela arrangemanget kännas mer motiverande även för mig.
vallterrier.com 