Bruksterriern hemma igen!

Ja då är inte bara bruksterriern utan även hans storasyster och matte hemma igen efter en tuff men bra lägervecka.

Vädermässigt var inledningen … spännande. Under välkomstmiddagen kom ett rejält åskväder och blixten klöv en björk inte alls långt ifrån klubben. Under söndagen, när vi spårade hela dagen, regnade det större delen av tiden. Sedan har det bara blivit bättre och bättre. Kanske inte ur hundsynpunkt men ur en generell synpunkt. De kläder som blivit blöta har INTE blivit det av regn utan av andra orsaker. I slutet av veckan har det varit riktigt hett, men hundarna har ändå kämpat på bra.

Karlsson har spårat på längden och tvären. Efter första spåret sa instruktören (på norska); jag blir alldeles varm i hjärtat – han spårar som på räls! Gissa en till som blev varm i hjärtat?

Vi har tränat upptag (inte ett enda bakspår!) och parallellspår med korsningar, även där K skulle korsa det spåret jag lagt. Vi har kört spår med ”bärplockare” där K skulle passera mellan tre personer. Just det gick ”sådär” men han kom igen och slutförde spåret fint. På det stora hela är jag jättenöjd med hans prestationer och att klara alla dessa konstigheter efter att i ett års tid bara gått ganska okomplicerade matte-spår på hemmaplan… Ja, vad säger man? Om möjligt älskar jag den lilla råttan ännu mer!

Varannan dag har vi kört lydnad och det har också fungerat tillfredsställande. Har lagt mest fokus på att bli kommenderad tävlingsmässigt så att han ska lära sig att det kan komma belöningar även i den situationen. Han har även legat plats jämte en höglöpande schäfertik utan att bry sig det minsta?! Vem kan missa ett sådant träningstillfälle?

Som avslutning på veckan fick han lära sig apportera IPO-apporten! För de som inte vet är det en gigantisk apportbock, ca 4 ggr så stor som en normal, och med en vikt på ca 2 kilo. Han var lite frågande först men – vill matte ha apportbocken ska hon få apportbocken! OK, avlämnandet var ”sådär”, men han gjorde mycket goda försök i alla fall. Det finns även bildbevis men tyvärr inte i min kamera så de kommer senare.

Jag har även hunnit köra Iza förhållandevis mycket. Hon har fått tre spår, tre uppletanden och lite lydnad och det är betydligt mer än vad som hanns med förra året. Dessutom har hon fått hänga med som bar-hund några kvällar och på så sätt fått ”vara med”.

Det har varit en riktigt trevlig lägervecka med en kanonbra grupp där man lärt känna många trevliga människor, och som grädde på moset slutade det hela med att jag fick en inbjudan om att husera i ett förtält på SM. Ett förtält tillhörande två av deltagarna i gruppen. Och en sådan inbjudan är man inte sen att tacka ja till. Så nu ska jag helt plötsligt åka till SM i Västerås om en månad och det ska bli sååå kul!

Som vanligt var det dock skönt att komma hem. Men även den här gången blir det bara några nätter. Enligt husses önskemål drar vi på tisdag igen. Då bär det iväg mot Båstad. Själv hade jag nog gärna varit hemma den sista semesterveckan men efter den första fiasko-veckan på semestern lovade jag att lägga mig platt, vifta undergivet med svansen och låta honom bestämma den sista veckan, så; Båstad får det bli!

Här kommer några bilder från veckan som gått. Det finns betydligt mer på Karlsson i de andras kameror så det kommer senare.

Lite lydnad blev det som sagt också under veckan.

– Och vad är du för konstig typ som ligger där platt på mage med en stor ”maskin” framför ansiktet?

Trött bruksterrier vilar upp sig inför nästa arbetsuppgift.

Några kvällar på lägret är det gemensamma aktiviteter. Något som är stadigt återkommande är ”uppletandet”. Snarare handlar det om apporteringsövningar av diverse suspekta föremål, allt från korv och rått ägg till vattenfylld hink och kälke. Den här mallen (som inte var i vår grupp) är alltid spektakulär i det här momentet! 🙂 Den något risiga bildkvaliten beror på att solen gått ner och att det började mörkna ganska rejält, men håll till godo ändå!