I en kommentar undrades det ”när blev detta en trädgårdsblogg?” Det blev det inte. Det bara såg ut så. 😉 När termometern pendlar runt 30° händer det inte så mycket på hundfronten så då får man väl skriva om det som står till buds.
Nu har termometern sjunkit närmare 10° och då börjar vi röra på oss igen. Igår var det framåtsändandeträning. Innan det hann jag köra ett litet lydnadspass var med fyrfotingarna. Fortsatte traggla inkallningen med Iza. Började om från början – igen. Mycket kort avstånd och ingen fart alls innan jag kommenderade ”stanna”. Sen utökade jag sakta avståndet. Måste försöka att inte, min vana trogen, gå för fort fram, igen. Körde lite kryp och ff också och avslutade med lite agility! Iza har inte satt en tass på agilitybanan på minst ett år och jag tror egentligen att det är ännu längre sedan. Gick dit och skickade in henne i en sex-pinnars slalom och det satt som en smäck! Flera gånger! Utökade sedan till 12 pinnar och det gick lika bra. Jag kunde t o m stå några meter bort och säga ”slalom” och hon gjorde vad hon skulle. Någon enstaka gång missade hon ingången, och någon gång en port på slutet men i det stora hela var jag mäkta imponerad. Vi får väl återuppta agilitykarriären nästa år när jag gett upp hoppet om uppflyttning till elit. En åttaårig schäfer i agility- och hoppklass I, tror ni det kan vara något? Hon tycker ju åtminstone att det är roligt… Framåtsändandet gick väl ”sådär” igår, inte mycket att skryta med.
Karlsson fick sig ett litet pass med positioner, framförgående och en platsliggning i grupp. Först ramlade det ner ett löv framför näsan på honom som han var tvungen att resa sig och titta närmare på. Sen kom han på att när vi kört appellen ska vi köra lägre så det var hög tid att börja träna på krypet! Han är alltså inte helt bekväm i situationen men det märks på honom att han blir mer och mer medveten om VAD han ska göra. Sen att den lilla bångstyriga kroppen inte riktigt är på samma linje, det är liksom inte hans problem?!
Idag lyckades jag ännu en gång lura med husse ut i skogen och valla uppletanderuta till Iza. Nu har vi definitivt gått tillbaks till valpstadiet, förutom att det vallade området är 50×50 meter. Hon fick sitta och titta på när vi vallade rutan och jag bollade och lekte med föremålen. Visst blev det bättre men ändå inte fullt så bra som jag väntat mig med den retningen. Av sex föremål fick hon iaf in fem på hyfsad tid och sen tog hon det sjätte när jag gick med ut. Känner mig helt vilse i uppletande-pannkakan just nu. Är egentligen inte alls förtjust i att börja med synretning igen, men har å andra sidan inga andra ljusa idéer så då får jag väl testa detta.
Kvällen avslutades med simning för Iza så nu ska nog hon sova gott inatt. 🙂
vallterrier.com 
Hmmm….sjunkit närmare 10 grader??? Inte här inte. Klockan är nu 00.00 och ute är det 17 plus! Fasen så svårt att gå och lägga sig dessa varma sommarnätter.
Go´natt
Tja, eftersom trädgård är mitt stora intresse vid sidan av hundarna så inte mig emot att det blir lite blommor o blader… 🙂
Jag tror säkert Iza kan ha en ”ny” karriär på agilitybanorna om du ger upp med brukset – bara hunden tycker det är roligt så… Ja, och så underlättar det ju om föraren gör det också!
Ja Iza tycker agilityn är skitkul och jag också för den delen. Frågan är hur kul min kropp skulle tycka att det var? På hobbynivå är det ju en sak, men på tävlingsnivå? Sen är det väl jag som inte riktigt litar på henne… Tror att hon ska lämna plan så fort hon ser något roligt utanför men förhoppningsvis skulle hon vara så koncentererad så att hon inte hann se så mycket annat?
Framåtsändande ja… *skäms*! Kom på vid några tillfällen under dagen att jag skulle meddela dig att jag inte kommer pga husvisning, men har man tusen saker i huvudet så faller lätt några hundra bort :P. När är nästa tillfälle vi ska träffas? Eller blir det uppehåll nu?
Kram //Tytti
Tja… är de fokuserade och vet vad som gäller så brukar de inte dra av plan, faktiskt. Jag hävdar med bestämdhet att de hundar som gör så är inte ”färdigtränade”. Och det går faktiskt att köra med rätt mkt ”fjärrstyrning” även i agility. Man BEHÖVER inte ligga som en iller och springa ifatt med hunden. Känner en som kör mkt ”avståndsdirigering” just pga att hans egen kropp inte klarar annat… Sen är ju frågan om hur långt det räcker men har man inga SM-ambitioner kan man nog ha roligt i alla fall!!!