Författare: vallterrier

Journalgrodor

Mårr kan man lita på! Har skrattat högt en lång stund nu, och då har jag ändå inte gått igenom alla…

Av dagens alla planerade hundaktiviteter (privatträning med K, ett skogsspår (!!) till K, ett lydnads- och agilitypass med Iza och simning med Iza) lyckades jag genomföra en. Simningen. Vädret var som gjort för inomhusaktivitet så det passade ju ganska bra. Husse och Karlsson följde med och tog en ”stadspromenad” under tiden.

Att det var 10 månader sedan sist kunde man inte tro. Motståndet mot att gå i bassängen var ungefär som sist men sen flöt (!) det på. Körde bara 15 minuter idag för att inte matta ut henne, men hon var inte märkbart tagen av det så nästa vecka får det bli maximala 20. Efter simturen var det dags för stora vårbadet med schampo. Så bara hon torkat helt kommer hon att lukta som en nyponros. Pälsfällningen gick dock in i en ny fas, trots mitt dubbla pass med borste och kam i tisdags, så hon är en raggig och luddig nyponros.

Ny tid för privatträningen är bokad men jag tänker inte skriva när det ska gå av stapeln eftersom det är uppenbart att SMHI läser min blogg och planerar in snöfallen efter mitt schema. Idag var det faktiskt instruktören som bangade ur först. Hon ringde och konstaterade kallt att hon inte kunde ta sig hemifrån pga snön så då behövde inte jag känna mig feg. 😉

För Karlssons del har dagens träning bestått av lite target-kryp, eller snarare target-sträckapåhalsenochflyttaencmframåt-övningar på vardagsrumsmattan. Jag ska ta det lugnt vid inlärningen av det momentet, jag ska ta det lugnt, jag ska ta det lugnt, jag ska…

Hos Mårr hittade jag en länk till Typelizer och efter en grundlig (nåja) analys av min blogg visade det sig att jag är en väktare och åsiktsmaskin?!

Hm… vid en första anblick låter det ju inte så trevligt men läser man beskrivningarna var det inte så farligt. 😉 Som vanligt är det vissa delar som stämmer jättebra, och andra – inte alls.

Tja, sån’t här kan man också roa sig med en lördagmorgon i april när snön vräker ner.

Jag förstår inte vad SMHI har emot mig och Karlsson? Det ser inte ut som om det blir någon privatträning idag heller… 😦

Ikväll har jag och Iza gått djävulsrundan, men idag gjorde den mer skäl för namnet paradisrundan! Inga DSG, mördartaxar, yorkar eller annat lösspringande. Det enda Iza hittade på hela vägen som var värt att hetsa upp sig över var 0,5 katt. Dvs den var så långt bort att inte ens Iza var helt säker på att det verkligen var en katt. 🙂

Agnetha undrade i en kommantar till förra inlägget om jag var sjuk eftersom jag inte uppdaterat på hela gårdagen? Men nej, jag är inte sjuk. Om jag så hade varit hade jag garanterat (om det inte var något riktigt allvarligt) uppdaterat och meddelat HUR sjuk jag var, och HUR synd det var om mig. 😉

Om exakt två veckor kommer jag, om allt går enligt plan, att befinna mig på ett flygplan till Tyskland. Närmare bestämt till Mainz vid Rhen. Detta är inget jag hittat på själv, och inte ens husse är inblandad, och han ska inte med heller. Annars är det han som brukar vilja åka kors och tvärs på weekend-resor och jag svarar -Ja gör du det.

Den här gången är det min f d chef, och tillika f d ägare till företaget, som kommit med idén. Han slutade ju vid årsskiftet och som avskedspresent fick vi (!!) en inbjudan till en hemlig resa – Eurotour 2008. När vi skulle åka fick vi veta, men var – det har varit en väl förborgad hemlighet ända till igår. Spekulationerna och gissningarna har varit vilda. Och många. Men detta var det ingen som hade gissat på. 🙂 Det blir en späckad helg med vinslott, vinprovningar och middagar. Som sagt, avfärd fredag kväll och hemfärd söndag eftermiddag. Men är det inte imponerande; att bjuda 20 pers. på en sån resa av privata pengar? Även om han nu fick betalt när han sålde företaget… Jag menar; man kan inte gärna tacka nej då? Och det värsta (?) är att jag blev inte ens förvånad när jag fick inbjudan! Han är liksom den typen av människa som hittar på något sån’t här, så det var inte oväntat.

Nej, nu blir det fredagsmiddag, lite rött vin och Så ska det låta, så får vi se hur länge jag orkar hålla mig vaken.

Idag har jag bokat simtider till Iza. Vi gör en omstart på lördag eftermiddag. Hoppas hon tycker idén är god?

Jag har även bokat trimtid till terriern. Det blir på söndag eftermiddag. Jag är ganska säker på att han INTE tycker den idén är god. Men han brukar pussa mycket på V under tiden. Förmodligen är det ett surrogat för vit flagg? Men eftersom jag idag anmält honom till Årets Border sista helgen i maj är det dags att börja putsa.

Jag har bokat om privatlektionen som skulle gått av stapeln ikväll. Två timmar innan start vräkte snön ner och det blåste kulingvindar (typiskt aprilväder). När jag ringde instruktören blev hon inte ett dugg ledsen eftersom hon, som grädde på moset, stukat till sitt knä på promenaden idag och hoppade omkring på kryckor. Nu ska vi köra på lördag förmiddag istället, om knät är bättre och SMHI vill?

När jag fick en ”ledig” kväll tänkte jag att jag skulle ägna mig åt lite handpåläggning här hemma. Det har varit så mycket hundträning sista tiden så att säga att hemmet är ”eftersatt” är ett grovt understatement. Det har inte blivit så mycket med det. Än. Jag skickade ut husse på promenad med Iza och tog ut den lilla terriern på tomten för ett kort träningspass. Det blev långt… Tiden bara flyger iväg när man tränar med honom. Idag körde vi framförgående (med fokus på halterna) och linförighet. Han fick VG. 🙂

Jag har även invigt vinterjackan jag köpte i lördags. Trodde väl inte det skulle bli förrän till hösten men i +1° kändes det som om det var läge. Och jag säger bara det – vilken jacka! Helt suverän med massor av kanonbra, lättåtkomliga fickor. ”Lagom” varm, lätt och smidig. Och allt det för 150:-!!! Jag ångrar att jag inte köpte på mig ett lager för att sälja vidare till mina hundbekanta… Sorry.

Har planer på att köpa en hjälm, och kanske en säkerhetsväst, till Karlsson. Om det nu skulle bli en vana att ramla ur sängen. Tips om var man hittar hjälmar i bt-storlek mottages tacksamt. 😉

I dagens brevlåda hittade jag detta:

Det är fantastiskt vilka nätkompisar man har, och vilken fanclubs-ordförande Karlsson har! Jag upphör inte att förvånas, och glädjas.

Men Ingrid; alla som är med i en fanclub brukar ju vilja träffa sina idoler? Är det inte dags att vi försöker få till något snart? Det är ju faktiskt inte särskilt långt mellan oss.

Vi tackar, bockar och bugar ödmjukast ännu en gång. 🙂

Karlsson låter också hälsa att nästa gång någon vill skicka en present 😉 så skulle han ha användning för ett säkerthetsbälte. Han har nämligen ramlat ur sängen i natt. Inte sin säng naturligtvis, utan vår. Har ett svagt minne av att jag hörde husse prata med K i natt men jag vaknade aldrig tillräckligt för att förstå vad det handlade om. Tydligen hade husse vaknat av en duns. Det var Karlsson som damp i golvet! Det ska till ett träsktroll för att lyckas med det. Han har alltså en matte på ena sidan, en husse på andra sidan, en vägg på tredje sidan men naturligtvis valde han att välta över fotändan på sängen. Han verkar inte ha tagit någon större skada av det hela men valde självmant att tillbringa resten av natten i SIN säng, eller möjligen i Izas. Ska bli spännande att se var han väljer att lägga sig ikväll?

*******************

Men herregud… Jag irriterar ihjäl mig på uppgraderade wordpress snart! VARFÖR börjar texten uppe till höger bredvid bilden trots att jag gjort flera radbrytningar efter bilderna??? Alla tips mottages tacksamt!

Är du en liten fågel och önskar sätta bo kan du med fördel hämta byggmaterial vid gaveln på vår lagård. Där ligger det ca en halv schäfer(päls) som lämpar sig utmärkt för fågelbo-byggande. Varmt, mjukt och gott. Det räcker säkert till fyra rum och kök + gäststuga (och altan). 🙂

Dagens undran
Hur mycket päls finns det på en genomsnittlig schäfer, och hur länge kan man borsta och kamma innan de blir helt nakna?

Än är vi inte där, men herrejösses vad hon fäller. Underull och täckhår och…allt. Och så tycker jag att hon hållit på hela vintern men nu är det nog rekord.

Ikväll har vi varit och tränat en sväng igen, på Elfsborg den här gången. Iza var rejält splittrad så det passet blev kort. Vet inte om det var den ”livade” lunchpromenaden som satte sina spår?

Med Karlsson fortsatte jag att traggla starter, och starter och … starter. Kändes som om det ramlade ner en liten polett på slutet. Vi blev även kommenderade i lite linförighet och det gick ganska bra.

Med facit i hand ångrar jag att jag åkte innan det blev platsliggning med skott. Först var jag inte alls upplagd för platsliggning men när jag svängde ut från parkeringen ångrade jag mig. Då stod dock redan skytten på plats och hundarna låg så det var lite sent att ändra sig. Idag var det inte så många hundar och vädret var hyfsat behagligt så det hade varit perfekt att lägga honom i utkant av gruppen och stå kvar nära. Men det blir väl fler chanser.

På lunchpromenaden (djävulsrundan) uppenbarade sig ett antal vårtecken, och nu snackar jag INTE tussilago och krokus (även om vi såg sådant också).

1. Grannens dansk-svenska gårdshund
Han brukar inte vara ute på tomten på egen tass men nu hade han lämnats utan tillsyn för en kort stund och när denna stund sammanföll med den stund jag och hundarna skulle passera så… Jag tjoade till när han kom springande, i förhoppning att matten som troligen fanns i husbilen, skulle reagera. Men … nej. Han kom fram och hundarna hälsade ganska lugnt och vänligt. Det är ju inte första gången de ses även om han och Karlsson inte haft närkontakt tidigare. När jag stod där, ganska lugn, och väntade på att matten skulle reagera började det gurgla misstänkt i någon av de små herrarna och jag tror, ärligt talat, inte att det var K. I det läget tyckte polis-Iza att hon var tvungen att styra upp situationen och började också gruffa lite. Ungefär då upptäckte matten vad som hände och kom gående när jag poängterade att – Du ska nog skynda dig lite… Det gjorde hon, och fick tag i hundens svans (!) och släpade honom därifrån, vilt morrande och huggande omkring sig. Det ska bli intressant att se hur han reagerar nästa gång han ser mina hundar? Risken är väl ganska stor att han förknippar obehaget med med dem? Mina tog dock inte särskilt illa vid sig utan vi fortsatte promenaden som om inget hänt.

2. Mördartaxen Freja
Det var länge sedan vi såg (och hörde) henne men idag var hon ute och njöt av vårsolen alldeles på egen tass. Freja är inte alls någon mördartax, hon är bara lite dåligt informerad om var tomtgränsen går. Iza tror dock, av någon outgrundlig anledning, att det är en mördartax och blåser upp sig som sjutton när vi passerar. Men som alltid så stannade Freja på behörigt avstånd och bara blängde på oss (under lugg) när vi gick förbi.

3. 10 cm (bred)yorkshireterrier
Vid huset som gett namn åt rundan, alltså det med de 22 hundarna, var det bara två ute idag. Cocker spanieln och en liten york. Är man ägare till en (eller flera som i det här fallet) yorkar ska man INTE ha en 10 cm bred glipa i grinden. Den lille smet ut och började kaxa sig men efter en kort överläggning med sig själv insåg den att det inte var någon bra idé, smet in igen och skällde på oss från insidan av staketet istället. Ivrigt påhejad av cockern.

4. Katt
I språng över vägen.

5. Katt
Jag såg den i god tid, gömd bakom en stor sten, och lyckades distrahera Iza så att hon inte såg den. Vinden låg åt fel håll så doften kände hon inte. Men precis när vi passerade var den naturligtvis tvungen att sticka fram trynet och titta lite närmare på oss, och DÅ var det igång.

6. Hästar
Det är ett tag sedan det gick några hästar i den hagen nu, men vid det laget var Iza så trött av alla känslostormar så hon orkade knappt titta på dom, trots att den ena gjorde en ”lekinvit”.

Men annars var det en ganska behaglig promenad. 🙂

Helt enligt regelboken så bjöd vi på tårta på klubben igår. Det ska man ju göra när man blivit uppflyttad. 🙂 Det var gott om tårta eftersom ytterligare två ekipage blivit uppflyttade på olika håll under helgen. Karlsson fick naturligtvis en liten ”flis” vilket uppskattades mycket. Jag undrar om han förstod sambandet – duktig på lördag – tårta på måndag? 😉 Själv avstod jag, i vanlig ordning, från godsakerna och tittade bara på när alla andra glufsade i sig.

Fördelen med att tävla är att man får ett större fokus i träningen. Gårdagens projekt bestod till 95% av starterna i linförigheten. I princip stod jag still och viftade med vänsterbenet och jobbade på bibehållen kontakt. Han har ju en tendens att ”släppa” en halv sekund precis när vi börjar gå. På träning återupptar han snabbt kontakten igen men på tävlingen blev det ju inte så. Om jag kan få honom att bibehålla kontakten i starten borde väl oddsen bli bättre för att han håller ihop hela tiden?

De resterande 5% ägnade vi åt apporteringen. Lät en annan hund ”slafsa” med K:s apportbock så att den skulle smaka/lukta något annat än Karlsson och matte. Naturligtvis uppstod inte problemet från i lördags, dvs att han släppte apportbocken. Lite mer intensivt tugg än vanligt kanske, men inga onödiga släppanden.

På onsdag har jag bokat privatträning igen. Ska bli kul. Fortsätter jobba på en koncentrerad platsliggning och så är det linförigheten då…

För Izas del blev det skall (liggande), ett kryp och – kontaktövningar/linförighet?! Det är inte klokt att jag fortfarande håller på med kontaktövningar som med en valp? Hon är iaf åtta år. Men koncentrationsförmågan när det händer saker (läs: agility med vit liten hund) i omgivningen är fortfarande som på en valp. *suck*

Vi tog oss även ett litet varv på agilitybanan, vårens första. Började helt rått med att skicka in henne i slalomen, 12 pinnar, och den satt klockrent trots vinteruppehållet. 🙂 Kombinerade även ihop det med några hopphinder (på smallhöjd) och en tunnel och det gick ganska bra. Det är dock ingen tvekan om hur roligt hon tycker det är.

Fick även hjälp av L som jobbar på rehab på djursjukhuset att titta på Izas bakdel.  Inbillning eller inte, men jag tycker mig ha sett vissa tendenser till ”stapplighet” sista tiden. L såg dock inget alarmerande. Hon klämde och kände lite också och liiite har väl musklerna fallit ur. Nu är det alltså simning som gäller igen. Problemet är ju att varken jag eller Iza tycker att det är särskilt roligt men det är väl bara att gilla läget. Som L sa; ju äldre de blir desto svårare är det att bygga upp musklerna. Sant, sant. Får väl köra varje vecka ett tag och sen kanske  man kan dra ner till varannan vecka för att bibehålla? Ska iaf ringa idag och boka tid.

Det är något spök med WordPress?! Försökte skriva ett inlägg via min vanliga webb-läsare, Firefox. Där kunde jag inte komma åt textfältet, endast rubrikfältet? Igår fungerade det som det skulle. Undrar om den där uppdateringen som gjordes igår var så lyckad…? Nu använder jag Safari, och då gick det helt plötsligt bättre.

Hur som helst så ska detta bli ett tack-inlägg. 🙂

Tack – för alla kommentarer/gratulationer i gårdagens inlägg. Det värmer verkligen. 🙂

Tack – Elfsborgs BK för att ni för ett år sedan (ca) valde att planera in er appellklasstävling den 5:e april och inte den 6:e. Och naturligtvis, tack för en välarrangerad och trevlig tävling.

Tack – SMHI för att ni planerade in helgens nederbördsområde till den 6:e april och inte till den 5:e. Så här såg det ut när klev upp i morse.

 

Det hade INTE varit något kul tävlingsväder. Igår klagade vi på att det var lite halvmulet och blåste isande kalla vindar men jämfört med detta så var det paradiset. Under dagen har snön regnat bort men nu ser det ut som om det är på väg att övergå i snö igen. *suck*

Tack – Karlsson för din insats igår, och för att du vann två biljetter till hem- och trädgårdsmässan. Där kunde man nämligen köpa kanonfina jackor, två stycken för 300:-! Själva mässan var väl ingen höjdare men i ett ”hörn” hade Fristad Arbetskläder utförsäljning. Där kunde man köpa riktigt rejäla (och snygga!) vinterjackor med massor av fickor. 300:- för två stycken, som sagt! Perfekt att ha vid hundträning på vintern. Det gick bara inte att låta bli, även om det kändes lite udda att köpa vinterjacka i april. 🙂

Sådär, nu tror jag det får vara färdigtackat. 😉

I övrigt börjar vi landa efter gårdagens bravader. Det lustiga är att jag är extra glad åt vår placering. Jag som normalt inte lägger någon större vikt vid just placeringen (det är uppflyttningspoängen som räknas) är helt plötsligt själaglad åt en pallplats?! Det beror förmodligen på att det känns lite kaxigt att komma med en udda ras, och till på köpet en liten hund, och ”slå” tre rottisar, två boxrar, en aussie, en riesen och en springer spaniel. 🙂  Över oss på ”pallen” hade vi en labbe (1,5 poäng mer) och en skitduktig kelpie på ointagliga 292. Det spelar ingen roll hur bra Karlsson sprungit sin budföring så hade vi inte kunnat slå den ändå. 😉

Jag kan ju också berätta att den ursprungliga planen var att debutera förra söndagen på hemmaklubben. När vi var uppe och prov-klafsade på lördag eftermiddag insåg jag det meningslösa i det hela. Då var det ca ett dygn sedan vädret slagit om till tö och eftersom snön på planen inte plogats bort och blivit väl tilltrampad under två veckor bestod underlaget av ca 1 dm is-sörja. Karlsson hade blixtfort ringt jourhavande djurskyddsinspektör och anmält mig för djurplågeri om jag ens andats om att han skulle lägga ner sin söta mage, eller göra något annat, på det underlaget. Jag (liksom 11 andra) lämnade återbud och det beslutet blev jag extra glad åt när jag igår fick höra att platsliggningen i den ena gruppen (den delades upp på två) varit totalt kaos men hundslagsmål i kubik. Puh… Det är det som gör det extra skönt att klara appellen i första försöket för jag verkligen hatar platsliggningen i de lägre klasserna. Men nu är det gjort, åtminstone i den ena grenen. 

 

 

Bakom mig ligger det ett nöjt och sovande träsktroll som numera kan titulera sig ”uppflyttad lägre klass spår”!

Vid datorn sitter det en mycket nöjd och stolt matte!

Idag har vi alltså begått vår officiella tävlingsdebut, på Elfsborgs BK, och det gick, summa summarum – bra! 251,75 poäng och uppflyttning, så man kan inte vara mycket annat än nöjd. 🙂

Dagen började med spåret som, överraskande nog, gick kanonbra. 9,5/10 fick vi av domarna och det var dagens näst högsta spårpoäng! Det hade jag inte riktigt väntat mig efter sista tidens strulande. Men frånsett en liten ”volt” på andra sträckan var det klockrent.

Efter mycket väntan var det dags för platsliggning. Karlsson fick äran att ligga mellan en lugn och sansad rottis-tik och en något livligare boxertik. Han och boxertiken hade kikat nyfiket på varandra redan innan och såg ut att planera allt roligt de skulle kunna ha ihop. Hon kikade nyfiket på K praktiskt taget hela platsliggningen men han valde (?) att titta åt andra hållet. Ett mycket smart drag, boxern låg kvar! 8/10 blev domarpoängen. Precis när tiden var ute valde han att klia sig under hakan, fortfarande i halvliggande ställning, och detta drog den ena domaren ett par poäng för.

När det var dags för budföring valde han, för första gången i sitt liv, att INTE springa till mottagaren?! Han tog en lov ut på plan, sprang till kanten, kissade på en stolpe och kom sedan tillbaks till mig när jag kallade. Han var hemskt söt när han gjorde det, men söthetspoäng utdelas tyvärr inte så det blev dagens enda nolla.

På lydnaden fanns det en hel del att önska. Jag tror han drabbades av någon slags scenskräck när han kom in på plan. ”ALLA tittar på MIG?!” liksom. Han var mycket förbryllad och gick tämligen uruselt, och vid något tillfälle satte han sig inte ens i halten. En dålig linförighet är ju ingen bra start på ett lydnadsprogram men vi lyckades återhämta oss hyfsat och poängen kommer nedan. Dock var han ganska splittrad hela tiden så vi vet vad vi har att träna på; att bli kommenderade!

Linförighet: 6,5/6,5 vp, luft, vid sväng, dk, tv, ls, sätter sig ej (tja, det stämmer på pricken)

Framförgående: 8/7 stretar i utgång, dåligt avslut, nosar, bra ställande (hm, ja första ställandet var bra och det andra mindre bra)

Platsläggande: 8/8,5 något långsamt, kroppsdk (ja, jag slängde nog en blick över axeln… fy på mig)

Inkallande: 10/10

Apportering: 5,5/5 slarv, tugg, släpper (precis när han skulle svänga in rumpan och sätta sig släppte han apporten, nosade på den, tog den igen och lämnade av!)

Hopp över hinder: 10/10

Platsliggning (i grupp): 8/10

Budföring: 0/0

Spår: 10/9,5

Summa: 251,75 poäng, uppflyttad, placering 3 av 11 startande.

Med oss hem fick vi ingen buckla men en läcker liten magväska med några ”grejor” i, (från Sagaform) som jag inte kollat vad det var + två biljetter till Hem & trädgårdsmässan som pågår i stan just nu. Så nu blir det väl till att ta sig dit imorgon. Men först ska vi njuta. Och sova. Sömnen i natt var ”sådär”. Jag började bli nervös redan i onsdags!

Lyckades även få tag på en fotograf idag, så här kommer några bilder från dagens bravader. 🙂

**********

Jösses, man kan inte ens lämna datorn för en dag?! Nu har wordpress gjorts om under dagen (och det vete f*n om det var till det bättre) och jag fattar ingenting? Ska försöka trixa upp bilderna, som jag vill ha dom. Återkommer strax…

***********

Nyfiken boxertik och neutraliserande Karlsson. Det ser ut som om de ligger 15 meter ifrån varandra men det skyller jag på kameran. Det var faktiskt bara 5 meter!

Ibland såg platsliggningen så här prydlig ut. 🙂

En av de ljusare stunderna av linförigheten, när han kommit över sin scenskräck. ;.)

Framförgåendet.

Ingången på inkallningen.

Apporteringen såg ganska bra ut i starten iaf. 🙂

Hoppet var en klockren 10:a. 🙂

Eller snarare … ledsen, frustrerad, irriterad, förbannad – you name it!
Jag tror att dom håller på att kalhugga ”min” skog. Och är det inte det dom gör så kör dom sönder den totalt.
Den skogen vi har gått i med hundarna under de 15 år vi bott här, som ligger strax bakom huset. Den har krympt betydligt på senare år, och i somras kördes den sönder ganska rejält av skogsmaskiner men det har fortfarande varit framkomligt på vissa ställen och så pass mycket kvar att det har varit lönt att gå dit.

Den enda någorlunda öppna och överskådliga skogen inom rimligt avstånd där Karlsson kan få springa fritt bland stock och sten.

Vår spårskog…

Vår uppletandeskog…

Vår bus-skog…

Nu rinner t o m tårarna på mig.

Jag VET att det är ett I-landsproblem, men det är min bit av I-landet och min verklighet.

Igår var jag lycklig för att vi skulle bygga altan. Idag vill jag flytta härifrån. Jag vet inte vart men här är det ingen mening med att bo längre känns det som. Nu försvinner vår sista lilla oas… Varför ska man bo på ”landet” när man inte har någonstans att promenera i lugn och ro?

Undrar om han uppgivet ligger och funderar på spårpåsläppet igår? Och hur han på lämpligt sätt ska hämnas på sin klantiga matte?

(Han ligger fortfarande likadant, och det är en stund sedan bilden togs!)

***************

Eftersom WordPress verkar vara på bättre humör vad det gäller bilder idag så försöker jag med gårdagens pelargonbild igen.

Voilà! Alltså; ett toppskott från en stickling! (Mer info finns i gårdagens inlägg.)

Det var nog inte så konstigt att K hade problem att komma iväg på spåret igår. Det fanns nämligen inget spår!

Insåg idag på morgonen att jag helt enkelt släppt på honom på fel ställe. Några meter vid sidan av spåret, och sen skällde jag på honom när han drog mot spåret istället för att gå rakt fram?!

Hur klantig får man bli?

Något säger mig att gränsen är passerad.

Jag skäms.

Djupt.

(Och här skulle det ha varit en rodnande smiley, om jag bara visste hur man gjorde?)